Arbetsmarknad
Sverige har länge betraktats som ett av Europas mest digitalt mogna länder, med hög användning av e-tjänster, automatiserade processer och digitala identiteter. I flera internationella jämförelser, däribland EU-kommissionens Digital Economy and Society Index (DESI), raknas landet högt inom e-förvaltning. Men den digitala mognaden innebär också nya sårbarheter.
En ny undersökning från SAS Institute visar att många offentliga aktörer fortfarande saknar de styrningsmodeller och tekniska förutsättningar som krävs för att hantera en snabbt växande hotbild från bedrägerier, välfärdsbrott och organiserad ekonomisk brottslighet. 71 procent av respondenterna i undersökningen anser att AI-drivna bedrägerier har ökat under de senaste fem åren, och nästan hälften pekar på begränsade resurser som det största hindret för att agera.
"Det är en oroväckande utveckling: hoten ökar snabbt, men förmågan att förebygga och agera hänger inte riktigt med. Många myndigheter arbetar fortfarande reaktivt och upptäcker problemen långt efter att pengarna är borta", säger Natasa Vlajic, rådgivare inom bedrägeribekämpning och betalningskontroll, SAS Institute.
Bedrägeriernas påverkan är konkret. En granskning från TV4 Nyheterna visar att nästan en tredjedel av Sveriges kommuner mellan 2023 och 2025 betalat minst en faktura till företag på Svensk Handels varningslista. I flera fall rör det sig om miljonbelopp som betalats ut till verksamheter som inte levererat några faktiska tjänster. Det visar hur bristen på kontrollsystem, datagranskning och samverkan utnyttjas i praktiken.
Från efterhandskontroll till proaktiv analys
För att bemöta hotet krävs ett skifte i perspektiv, från efterhandsgranskning till kontinuerlig och proaktiv styrning. Målet är inte bara att upptäcka bedrägerier, utan att förutse dem innan de sker.
"AI och avancerad analys gör det möjligt att övervaka inköpsflöden i realtid, upptäcka dubbletter, misstänkta belopp eller avvikande leverantörsbeteenden innan betalningar genomförs. På så sätt kan vi stoppa bedrägerier innan de får konsekvenser", säger Vlajic.
Idag använder 47 procent av svenska myndigheter redan AI eller prediktiva modeller för att bekämpa bedrägerier, och inom två år väntas i stort sett varenda myndighet ha infört någon form av AI. Bland teknikerna som växer snabbast återfinns digitala tvillingar (från 15 till 82 procent) och naturlig språkbehandling (NLP) (från 15 till 91 procent).
"AI måste backas upp av rätt arkitektur, tillgång till relevant data, transparens i beslutsmodellerna och ett internt mandat att agera. När allt det är på plats ser vi tydliga resultat: färre falsklarm, snabbare insatser och effektivare resursanvändning", säger Vlajic.
Vikten av samverkan och datadelning
Tekniska lösningar räcker inte om myndigheter inte kan eller får samarbeta. Många av dagens hinder handlar om att olika system och organisationer inte kan dela data, trots att brottsligheten rör sig fritt mellan dem.
Enligt Vlajic krävs en robustare infrastruktur för datadelning mellan exempelvis Skatteverket, Försäkringskassan, kommuner och arbetslöshetskassor. Även internationellt visar framgångsrika fall av penningtvättsbekämpning att verklig effekt kräver att data kan struktureras, överföras och analyseras på ett enhetligt sätt, utan att kompromissa med rättssäkerhet och integritet.
Sverige har tagit vissa steg i denna riktning. Men lagstiftning, tekniska plattformar och gemensamma standarder behöver utvecklas snabbare enligt Vlajic.
Förtroendet står på spel
Studien från SAS visar att 96 procent av myndigheterna anser att bedrägerier påverkar medborgarnas förtroende negativt, och nästan en fjärdedel bedömer påverkan som allvarlig. Samtidigt anger endast 22 procent av de svenska respondenterna att bedrägeribekämpning är deras högsta prioritet, vilket är den lägsta siffran i Norden.
"Det finns en tydlig klyfta mellan problemets omfattning och den organisatoriska beredskapen att hantera det. Bedrägerier är inte ett avvikande problem. Det är en strukturell och strategisk risk som måste tas på allvar", säger Vlajic.
De tre vanligaste bedrägerityperna inom offentlig sektor är betalningsbedrägerier (13 procent), identitetsbedrägerier (12 procent) och socialförsäkringsbedrägerier (12 procent). På fem års sikt väntas identitetsbedrägerier och betalningsbedrägerier öka mest.
59 procent pekar också ut "att säkerställa allmänhetens förtroende" som det främsta skälet till att bekämpa bedrägerier, ett viktigt tecken på att frågan inte längre bara ses som ett kostnadsproblem, utan som en demokratisk angelägenhet.
"Tekniken för att hantera dessa hot finns. Men det krävs att vi använder den rätt. Det handlar om att kombinera modern analys med praktiskt ansvarsfullt och transparent beslutsstöd, i samverkan och, inte minst, mod att agera", avslutar Vlajic.
