Svensk vindenergi: Försvar och vindkraft kan samexistera – även i Sverige

Försvarsmaktens vindkraftsrestriktioner har under lång tid varit ett av de allvarligaste hindren för vindkraftsutbyggnad – trots att energiomställningen bidrar positivt till vårt totalförsvar. 

Viktigt för totalförsvaret

I sitt regleringsbrev för 2020 fick Försvarsmakten i uppdrag att utveckla förmågan till dialog och samverkan, analysera andra länders erfarenheter av samexistens mellan försvarsmakt och fortsatt utbyggd vindkraft, samt föreslå förbättringar.

Sedan regleringsbrevet skrevs har det hänt en del. Totalförsvarsbeslut 2021-2025 har trätt i kraft och där tydliggörs att omställningen till förnybar el ger fördelar ur ett totalförsvarsperspektiv.

Vidare har en nationell strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad kopplad till Sveriges energi- och klimatmål publicerats. I strategin sägs att det behöver byggas 100 terawattimmar ny elproduktion till år 2040 och att detta kan klaras med cirka 5 000 vindkraftverk av den typ som byggs i dag. Totalförsvarsbeslutet och den nationella strategin är en del av en helhet – som pekar med hela handen mot klimathotet.

Danmark och Tyskland

Vad kan vi då hoppas att Försvarsmaktens redovisning av regleringsbrevet för 2020 innehåller?

När det gäller analysen av andra länders erfarenheter så finns stora möjligheter att hämta inspiration. Vi utgår från att jämförelsen görs med Danmark och Tyskland, länder med väsentligt mer vindkraft än Sverige. Där har man hittat sätt för vindkraft och försvar att samexistera, trots att de har 8 till 14 gånger högre vindkraftstäthet än Sverige.

Våra förhoppningar

Om Försvarsmakten utgår från goda exempel från våra grannländer, det nya totalförsvarsbeslutet och Sveriges energi- och klimatpolitiska mål vågar vi hoppas på följande förbättringar:

1. Behovet av lågflygningsområdena ses över och arealen minskar betydligt, eventuellt tas de bort helt. De infördes år 2017 och täcker 69 600 kvadratkilometer (16 procent av landets yta). Lågflygningstaktiken kan diskuteras eftersom radarspaning från AWACS-flygplan gör att lågflygning inte ger något skydd.
   
   
2. Försvarsmakten ser mer positivt på att utveckla tekniska system, såväl beprövade som nya, som gör att försvarsintresset och vindkraften kan samexistera.
   
   
3. Försvarsmaktens beslutar att uppdatera sitt underlag till nationell strategi för hållbar vindkraft så att det anpassas till samhällets ökade behov av el med utgångspunkt från att 100 terawattimmar ny elproduktion behövs till år 2040.

Få verkliga motsättningar

Utöver ovanstående har Försvarsmakten möjligheten att redan nu ta höjd för de uppdrag man har att jobba med under 2021. Då ska de rapportera hur de bidrar till Sveriges åtagande under Parisavtalet, hur de utvecklat förmågan till tidig dialog och samverkan i planerings- och prövningsprocesserna för förnybar elproduktion, samt hur så kallade villkorade tillstånd kan användas.

Vindkraftbranschen är redo att föra dialog och samverka. Vår utgångspunkt är att det finns få verkliga motsättningar mellan vind- och försvarskraft. Den förnybara omställningen är nödvändig och önskvärd ur både klimat- och konkurrenskraftsperspektiv. Vi ser fram emot att bidra när Försvarsmakten inleder arbetet med att realisera de möjligheter till stärkt totalförsvar som energiomställningen innebär.