Prenumerera
Annons

Riksdagsvalet 2026

Debatt

Soff: Ett starkt försvar bygger på anpassningsförmåga

Vi måste våga lämna föreställningen att våra system är färdiga, skriver debattören. 
Vi måste våga lämna föreställningen att våra system är färdiga, skriver debattören. Foto: Soff/Björn Larsson Rosvall/TT
10 december 2025 kl. 04:00

Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Hur vi talar om kriget i Ukraina riskerar att förstärka en föreställning om att vi befinner oss i en historiskt exceptionell brytpunkt.

I själva verket följer dagens utveckling ett välkänt mönster: samhällelig industrialisering och civila teknologiska språng har vid upprepade tillfällen omformat försvarssektorn – från kemisk industri och massproduktion under första världskriget till elektronik och rymdteknik under det kalla kriget. Civila teknologier har påverkat militär utveckling i varje större epok.

Ett återkommande mönster

Tekniköverföring mellan civila och militära verksamheter är således varken nytt eller unikt, utan det är förväntat – faktiskt nödvändigt – att tekniska framsteg ska omsättas i militär förmåga.

En effektiv försvarsmakt måste därför spegla samhällets tekniska och industriella förmåga i varje givet skede och ett starkt försvar behöver därför per definition vara anpassningsbart.

Sedan kan vi önska att företagen uppfann kryptonit för att stoppa den ryska krigsmaktens aggression eller flampulver för att snabbt förflytta ukrainska sårade i säkerhet. Men försvarets förmåga är inte revolutionär i sin logik. Vi kommer inte över tid att besitta ett betydande tekniskt övertag över våra motståndare.

Små steg som formar slagfältet

I verkligheten handlar det om många små steg, varje dag, som i sig leder till fantastiska kliv mot bättre förmågor. Detta är ett skäl till att framsteg i teknik omsätts på slagfältet långt före doktriner formellt justeras.

Ett sådant exempel är att beslutscykeln på slagfältet förändras genom införandet av autonoma och semi-autonoma system där maskinella beslut, snarare än mänskliga, utgör en operativ faktor.

Näringslivets roll

Mot denna bakgrund arrangerades förra veckan Försvarsföretagsdagarna – där myndigheter och leverantörer samlades för att stärka förståelsen för hur näringslivet kan bidra till att bygga Sveriges militära förmåga.

Flera besked var positiva: myndigheterna ska bli mer öppna med sina anskaffningsplaner, fler företag ska bjudas in till övningar och Marinen etablerar – likt Flygvapnet – ett förbandsnära experimentkontor.

Det är efterlängtade steg.

Slutanvändare och företag måste komma närmare varandra om lösningarna ska vara relevanta. Det får inte stoppas av intern tröghet eller gamla föreställningar. Viljan att hitta lösningar är avgörande.

Produktion och integration

”Krig vinns inte med pengar – utan med integration”, lyder ett nu vida citerat konstaterande. Men sanningen är bredare: krig vinns inte bara med integration utan också med produktion. Det ser vi tydligt i Ukraina.

Frågan vi måste ställa oss är obekväm: är vi tillräckligt adaptiva?  

De obemannade luftfarkosterna är inte längre ”fattigmansrobotar”. De är billigare, ja – men de blir också smartare. De ser, analyserar, prioriterar och slår till i svärm. Självstyrande. Motståndskraftiga. Dagliga små steg i teknikutvecklingen förflyttar taktik och doktrin.

Det är dock kombinationen av kvantitet och kvalitet som gör slagfältet föränderligt. Hotet handlar inte bara om teknikens nivå – utan om förmågan att snabbt skala upp, anpassa och omsätta stora mängder materiel till faktisk effekt.

Flygvapenchefen var tydlig på Försvarsföretagsdagarna: vi kan inte utveckla taktik i en bubbla och teknik i en annan. Hur vi använder teknik, och hur doktrin och teknik kan ställa krav på tekniska lösningar, sker nu samlat. Produkter blir aldrig färdiga, aldrig statiska. Integration är inte en slutprodukt, det är ett arbetssätt.

Anpassningsförmåga är avgörande 

Vår utmaning är att bygga ett luftförsvar som är uthålligt, adaptivt och redo för nästa version av hotet – innan den ens lyft. Den utmaningen har vi mött tidigare – men med annan teknik.

Så låt oss inte falla för en presentism – antagandet att vår samtid uppvisar ett historiskt oöverträffat skifte, där tidigare erfarenheter är av begränsat värde.

Frågan vi måste ställa oss är obekväm: är vi tillräckligt adaptiva?

Vi måste våga tänka längre än nästa upphandling. Vi måste kombinera teknikutveckling, taktik och marknadskrafter. Våga lämna föreställningen att våra system är färdiga. Det är inte den som har den bästa produkten som vinner – utan den som kan förbättra den snabbast.

Det börjar med en god marknadsdialog.

Ämnen i denna artikel

Annons
Annons

Insikt

Annons
Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24red@altinget.sePrenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09adm@altinget.seOrg.nr. 556980-5269
Tillförordnad chefredaktör och Stf ansvarig utgivare Anton SällCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdAnne Marie Kindberg
Copyright © Altinget, 2026