Så rustar Sverige och EU mot rysk påverkan i EU-valet

SÄKERHET. Sverige och resten av EU har rustat för att motstå försök från Ryssland att påverka EU-valet. Altingets Brysselkorrespondent har fördjupat sig i det arbete som sker på olika fronter. 

BRYSSEL. Under senare år har Ryssland använt avancerade strategier med falska nyheter och hackning för att påverka val och folkomröstningar i Europa och USA, enligt  EU:s utrikestjänst. Målet för denna sorts psykologiska krigföring är att långsiktigt försvaga länderna genom att undergräva tilltron till demokratin och öka polariseringen inom länderna.

Avslöjandena om Rysslands ansträngningar att påverka USA:s presidentval 2016 har öppnat mångas ögon för riskerna. Men ryska desinformationskampanjer har också konstaterats vid valen i Italien 2018, Frankrike 2017, Tyskland 2017 och Ukraina 2014. Folkomröstningarna har också varit måltavlor om Kataloniens självständighet 2017, om brexit i Storbritannien 2016 och i Nederländerna 2016 om EU ska ingå associeringsavtal med Ukraina.

Uppgifterna kommer från EU:s utrikestjänst (motsvarande utrikesdepartement). Även Sverige är måltavla, om än i mindre omfattning.

Kampanj mot Sverige

– MSB:s bedömning är att sedan 2014 har en påverkanskampanj pågått mot Sverige på låg nivå. Jämfört med Baltikum, Polen och Ukraina är intensiteten mycket låg. I dessa länder pågår ett riktigt informationskrig, säger Mikael Tofvesson, operativ chef för arbetet för att skydda EU-valet på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, till Altinget.

– Men kampanjen mot Sverige är mätbar. Den är lågintensiv och trycket ökar när något händer, som bråk vid en flyktingförläggning eller vid en militärövning.

Nära kollaps

Ämnena som tas upp i desinformationskampanjen följer fyra spår: Att samarbete med Nato är av ondo för Sverige, att EU-samarbetet är av ondo, att migration leder till terrorism och grov brottslighet, samt att Sverige är nära kollaps.

EU:s utrikestjänst har sedan 2015 skapat en avdelning för att analysera och sprida kunskap om rysk desinformation mot EU och mot grannländer i öst, som Ukraina och Armenien. Avdelningen heter East StratCom Task Force.

Kampanjer skräddarsys

Denna arbetsgrupp för strategisk kommunikation har kartlagt metoder och budskap som sprids. Metoderna och budskapen – narrativer – kombineras och skräddarsys för varje land som är måltavla. Det ska vinklas på ett speciellt sätt för att bita bäst i just det landet.

Desinformationen måste hänga ihop med verkligheten och beröra frågor som folk redan är oroliga för och har synpunkter kring, säger Mikael Tofvesson.

– Desinformation tar ett reellt problem och förstorar det eller förskjuter fokus. Rena lögner är ovanliga. De genomskådas. Narrativen behöver bygga på några korn av sanning.

Ett undantag är dock att stora lögner kan användas mycket sent i en valkampanj. Om lögnerna avslöjas först efter valdagen är det för sent. Då har folk redan röstat, eller avstått från att rösta.

– Kampanjerna vill få väljare att tro att deras åsikt inte spelar någon roll och att man inte ska bry sig om att rösta. Besluten fattas ändå av en elit som inte vet hur verkligheten ser ut, som styrs av USA, skriver East Stratcom på sin hemsida.

– Andra budskap försöker övertyga européer att inget fungerar i EU och att den europeiska eliten bara försöker avleda uppmärksamheten från detta genom att ge Ryssland skulden för allt, inklusive inblandning i valprocessen, fortsätter East Stratcom.

Förvirra och polarisera

Vid valet i USA uppmanades svarta amerikaner att bojkotta valet eller upplystes om felaktiga röstningsprocedurer. Samtidigt hetsades högerextrema väljare att vara mer konfrontativa. Inför brexitomröstningen fokuserade strategin på islamfientliga känslor. Den mest delade tweeten sex månader före folkomröstningen hävdade att muslimer drev en kampanj för att införa sharialagar i London.

Ett annat exempel som East Stratcom nämner i en lång uppräkning är att Ryssland spred en falsk video strax före Nederländernas folkomröstning om EU:s associationsavtal med Ukraina. I videon påstods den ukrainska ultranationalistiska Azov-bataljonen hota med terroristattacker mot Nederländerna om avtalet förkastades.

Under de gula västarnas protester i Frankrike rapporterade den ryska tv-kanalen RT (tidigare Russia Today) falska nyheter om polisbrutalitet.

"Omfattande misstankar om valfusk"

Som exempel på desinformation om Sverige pekar East Stratcom att den statliga ryska nyhetstjänsten Sputnik den 10 september ifjol rapporterade om ett massivt missnöje på sociala medier i Sverige om valet. Omfattande misstankar om valfusk skulle finnas. Andra artiklar hävdade att ”vanligt folk” förödmjukades av homosexuella i Sverige, enligt East Stratcom.

En stor del av de falska nyheterna har kommit från trollfabriken i Sankt Petersburg, Internet Research Agency (IRA). Trollfabriken har 80 anställda och en budget på 1,25 miljoner dollar per månad, enligt East Stratcom. Desinformationen förs sedan vidare i flera led och återrapporteras av nyhetsförmedlare och på sociala media utanför Ryssland så att avsändaren inte syns.

Rysslands svar på anklagelserna om trollfabriken i Sankt Petersburg har varit tvetydigt. När USA anklagade 13 ryssar för att ha försök påverka det amerikanska valet sa president Vladimir Putin först att de inte representerade ryska staten. Men vid ett senare tillfälle antydde han att en rysk affärsman som finansierade verksamheten ändå gick statens ärenden.

Spionmetoder

Andra påverkansmetoder som East Stratcom har kartlagt innehåller tekniker från det kalla kriget. Ryssland rekryterar till exempel framstående personer som medvetet eller omedvetet hjälper till att påverka beslut eller opinionen, skriver East Stratcom. Vidare hackar Ryssland sig till känslig information som sedan kan spridas eller utnyttjas på annat sätt.

I det amerikanska valet hackade den ryska militära underrättelsetjänsten GRU olika grupper i det demokratiska partiet och stal mejl och dokument. Tillsammans med Wikileaks släpptes tiotusentals dokument vid strategiska tidpunkter under kampanjen, uppenbarligen för att maximera skadan för den demokratiska kandidaten Hillary Clinton och gynna republikanen Donald Trump.

Den ryska påverkanskampanjen begränsas inte till valperioder. Det finns ingen anledning att tro att aktiviteten har upphört, säger EU-kommissionens talesperson Johannes Bahrke till Atlinget.

– Andra tredje-länder använder också desinformationsstrategier och lär sig snabbt från ryska metoder, fortsatte han.

Andra länder som ägnar sig åt desinformation för att påverka EU-länder är Iran, Turkiet och i viss mån Kina. I fallet Ryssland är bevisen överväldigande och väldokumenterade, enligt East Stratcom.

Svenska motdrag

Så vad gör EU och Sverige för att förhindra valpåverkan? I mars sjösatte EU ett snabbvarningssystem (Rapid Alert System) som är en plattform för EU-länderna för analys, utbyte av information och erfarenheter, och samordning av motåtgärder. Varje land ska ha en central kontaktpunkt. I Sverige är det utrikesdepartementet.

Cambridge Analytica-skandalen 2018 visade hur utvinning och analys av Facebook-data kunde användas för att påverka väljare på ett mycket sofistikerat sätt.

Sedan dess har kommissionen övertalat sociala medieföretag som Facebook, Google, Twitter och Mozilla att underteckna en uppförandekod där de lovar insyn i vem som betalar för politiska annonser. De lovar också att stänga falska konton och stoppa nätrobotar. Företagen ska även samarbeta med faktagranskare.

Staten säger inget  

I vissa EU-länder pågår kampanjer för att öka medborgarnas medvetenhet om riskerna och uppmuntra till kritiska läsning av information. Faktagranskare och researchers ska finnas i alla EU-länder.

– I Sverige säger aldrig staten vad som stämmer och inte stämmer i nyhetsflödet. Medborgarna måste tänka kritiskt, säger Mikael Tofvesson.

Inför EU-valet samarbetar MSB med ansvariga svenska myndigheter i ett nationellt forum: Valmyndigheten, länsstyrelser, Skattemyndigheten, Polisens nationella operativa avdelning (Noa) och Säkerhetspolisen. De har delat upp arbetsuppgifter mellan sig och har en gemensam responsplan.

MSB uppmanar också myndigheter som arbetar med EU-valet att rapportera om de upptäcker avvikelser så att MSB ska få en samlad lägesbild av påverkansförsök.

Kritiskt tänkande som motmedel

Det bästa försvaret är förstås kritiskt tänkande väljare som är uppmärksamma, granskar avsändaren och inte låter sig luras. Allsidig mediekost är att rekommendera. Blir en väljare för enkelspårig är det lätt för desinformatörer att bombardera denne med riktad marknadsföring, som Cambridge Analytica-skandalen visade.

– Det finns varningsflaggor. Om man ska lura någon att inte tänka kritiskt försöker man spela på dina känslor. Blir du mycket arg eller euforisk av någon information kan det vara någon som inte vill att du ska tänka, säger Mikael Tofvesson.

Konspirationsteorier

Samtidigt ska det inte handla om att skydda etablissemanget från kritik. Svensk debatt kan förstås innehålla kritik av samarbete med Nato, av invandring eller av det politiska systemet utan att rysk desinformation ligger bakom. En livlig debatt kan innehålla allt från stillsamma synpunkter i den politiska mittfåran till mer extrema åsikter och rena konspirationsteorier.

– Det är en del av det demokratiska samtalet att diskutera dessa saker. Det ska vi ha. Problemet är när någon jobbar åt ett annat land, som dold marknadsföring, med enda syfte att skada oss, säger Mikael Tofvesson.

– I grunden är det ett maktmedel från främmande makt för att få fördelar mot omkringliggande länder, ekonomiska eller säkerhetspolitiska fördelar.

 

Forrige artikel SVA:s gd blir chef för försvarsmyndighet SVA:s gd blir chef för försvarsmyndighet Næste artikel Försvarsberedningen nöjd – men MP och V tvekar på prislappen Försvarsberedningen nöjd – men MP och V tvekar på prislappen