Julrusch med beslut för att skydda medborgarna

BRYSSEL. Besluten speglar strävan att EU ska värna medborgare och företag från allehanda faror. ”Ett Europa som skyddar”, är slogan för både EU:s ordförandeland och för kommissionen.

Alltför mycket uppmärksamhet ägnas åt brexit och bråk inom EU, tyckte kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker. Vid sin presskonferens på toppmötet natten mot fredagen lyfte han i stället fram ett beslut om utökat EU-samarbete vid skogsbränder och andra naturkatastrofer.

Rekordsnabb lagstiftning

Det var genom detta samarbete som Sverige fick hjälp vid skogsbränderna i somras.

– Vi talar aldrig om när vi kommer överens. Vi talar bara om när vi är oense. Jag är glad att kommissionens förslag om civilskydd har antagits på rekordtid.

Kommissionen lade förslaget i september och i onsdags avslutades lagstiftningsprocessen. Europaparlamentet och ministerrådet jämkade då samman sina två versioner av lagen som de har utarbetat parallellt under hösten (så kallade trepartsförhandlingar, kommissionen deltar också).

Vattenbombning och fältsjukhus

Nu delar EU-länderna med sig av utrustning för civilskydd på frivillig basis. Beslutet skapar en gemensam reserv att ta till med vattenbombande flygplan, högkapacitetspumpar, fältsjukhus och läkarlag för snabbutryckning.

– Jag är särskilt glad att vi kunde komma överens så snabbt att hjälpen ska vara redo vid skogsbränder redan i sommar, sa den konservativa italienskan Elisabetta Gardini, som var parlamentets ansvariga ledamot.

Under luciaveckan gick parlamentet och ministerrådet i mål med andra lagförslag. Ruschen beror inte bara på att halvårscykeln med ett ordförandeland går mot sitt slut utan också på att parlamentets mandatperiod löper ut i vår.

Parlamentet och rådet enades om att förbättra cybersäkerheten genom ett certifieringssystem för produkter och tjänster som säljs i EU. Särskilt viktigt är att skydda energinät, vatten och banksystemet. EU:s byrå för cybersäkerhet ENISA får mer befogenheter och ska leda krisövningar.

Längre straff

Ett annat beslut var att införa hårdare straff mot bedrägerier mot kort- och nätbetalningar. Bedrägerier och stöld av betalningsuppgifter kriminaliseras i alla länder. Minimistraffen sätts till mellan ett och fem års fängelse. Offren ska få bättre hjälp.

Ytterligare ett beslut var att utöka möjligheten att byta uppgifter mellan EU-länders kriminalregister (Ecris). Dömda brottslingar ska inte kunna fly från sitt förflutna genom att flytta till ett annat EU-land, är tanken.

Under veckan antog parlamentet lagförslag om hårdare regler mot kemikalier som kan användas av terrorister för att tillverka sprängmedel. Parlamentet skickade också rekommendationer till EU-länderna om att utöka budgetanslagen för Europeiska försvarsfonden och militär rörlighet. Det skedde inför EU-ländernas förhandlingar nästa år om EU:s långtidsbudget 2021-2027.

Storskalig och systematisk desinformation

Vid toppmötet på fredagen beslöt EU:s ledare att ge i uppdrag åt sina inrikesministrar att vidta åtgärder mot desinformation. Europas demokratier hotas av storskalig och systematisk desinformation, löd slutsatserna från mötet. Kommissionen har pekat ut Ryssland som huvudansvarig och har lagt fram en åtgärdsplan för att snabbt varna för falska nyheter. Facebook och andra sociala medieföretag ska självmant rensa upp bland falska konton, annars hotar lagstiftning. Valet till Europaparlamentet och nationella ska särskilt skyddas.

Beträffande Ryssland så beslöt toppmötet beslöt också att förlänga de ekonomiska sanktionerna i ett halvår för inblandningen i Ukraina och den olagliga annekteringen av Krimhalvön.

Framsteg inom Pesco

Inom försvarsområdet välkomnade toppmötet de stora framsteg som har gjorts under hösten, bland annat inom försvarssamarbetet Pesco, försvarsindustrins utvecklingsprogram och Europeiska försvarsfonden. Men EU-ledarna gav inte försvarsministrarna några nya arbetsuppgifter.

På migrationsområdet drog ländernas premiärministrar och presidenter slutsatsen att EU:s åtgärder mot illegala migranter vid EU:s yttre gräns fungerar och därför ska fortsätta. Inrikesministrarna fick i uppdrag att snarast komma överens om att kraftigt bygga upp EU:s gräns- och kustbevakningsstyrka (Frontex). Däremot är utsikterna fortsatt mörka för att EU-länderna ska enas om att omfördela asylsökande mellan sig.