EU rustar mot uppköp från Kina och Ryssland

INVESTERINGAR. EU rustar sig för att kunna stoppa uppköp av säkerhetspolitiskt känslig verksamhet. Sverige var tidigare skeptisk till EU-lagstiftning men nu är EU-minister Ann Linde med på tåget.

Av: Bengt Ljung, Bryssel 

Något yrvaket har EU-länderna upptäckt att många direktinvesteringar från Kina och Ryssland kan ha allt annat än rent affärsmässiga motiv. När länderna reviderar sin bild av hoten som finns i omvärlden står vissa försök till övertaganden i annan dager.

– Sent ska syndaren vakna, säger europaparlamentarikern Christofer Fjellner (M) till Altinget.

Inte minst gäller det Sverige som har vaknat mycket sent för sådana risker, fortsätter han och är kritisk mot den rödgröna regeringen.

Som mycket stark frihandelsvän i EU misstänkte Sverige först att det handlade om illa dold protektionism när granskning av utländska direktinvesteringar kom på tal. Ett stort bråk bröt ut vid EU-toppmötet i juni 2017, då Tyskland, Frankrike och Italien började driva att EU borde kontrollera vissa förvärv.

Traditionella frihandelsvänner som Sverige, Storbritannien och Nederländerna fick lite oväntat stöd från mindre sydliga länder, som oftast vill skydda sig mot alltför öppen handel. Men då tyckte länder som Grekland och Portugal att deras svaga ekonomier behövde alla investeringar de kunde få.

Vem har sista ordet?

När handelskommissionär Cecilia Malmström sedan lade fram kommissionens förslag i september 2017 underströk hon mycket noga att varje EU-land ska sköta granskningen i sitt land. Landet ska själv bestämma om uppköp av företag ska godkännas. Det är inget EU ska göra.

Lagförslaget om investeringsskydd ger EU-länderna minimiregler för hur granskningen ska gå till och vilka kriterier som ska användas. Förslaget utgår från Världshandelsorganisationen WTO:s regler som tillåter begränsningar i handel och investeringar för att skydda nationell säkerhet och den allmänna ordningen.

Dessutom inför lagen ett samarbete där EU-länder ska byta information med varann om uppköp. Kommissionen vill gärna kunna upptäcka mönster om till exempel delar i samma europeiska energinät köps upp här och var i flera EU-länder.

När det gäller gemensamma EU-projekt vill dock kommissionen ha rätt att stoppa köp som påverkar dem. Det gäller till exempel projekt som Galileo (rymd), Horizon 2020 (forskning), och gränsöverskridande stora nät inom energi, transporter och telekom.

Sverige har svängt

Sverige har svängt och stödjer numera förslaget, eftersom det har förbättrats i behandlingen, säger EU- och handelsminister Ann Linde (M) till Altinget.

– Från början var det ett antal länder som reagerade mot att i princip alla investeringar ska granskas. Vi reagerade mot detta maximiförslag, säger hon.

– Det är ju inte så att alla investeringar från Kina och Ryssland är problematiska. Vi har inget intresse av att stoppa investeringar generellt. Vi vill ha ett bra investeringsklimat.

Den 13 juni enades EU-länderna i ministerrådet om sin version av lagförslaget, en version som Sverige står bakom.

Uppköp av medier ska kunna granskas

I sitt parallella spår i EU:s lagstiftningsprocess har Europaparlamentet kommit fram till sin version. Som vanligt vill parlamentet ha lite mer EU-inblandning och medlemsländerna vill ha lite mindre. Till exempel vill parlamentet att uppköp inom medier ska kunna granskas.

Sedan i juli pågår så kallade trepartsförhandlingar mellan parlamentet, ministerrådet och kommissionen för att jämka samman deras ståndpunkter till en slutversion av lagen. Målet är att nå en uppgörelse den 6 november med den 26 november som reservdatum.

Sverige utan lag

I Sverige blev frågan akut 2016 när naturgasprojektet Nord Stream 2, med ryska Gazprom som majoritetsägare, ville hyra hamnar i Karlshamn och Slite på Gotland. Sedan 1992 saknar Sverige helt en allmän lagstiftning för att stoppa uppköp av annat än tillverkning av krigsmateriel.

Den besynnerliga nödlösningen blev att berörda kommuner fick göra säkerhetspolitiska bedömningar i tillståndsgivningen, på inrådan av regeringen om riskerna för Sveriges försvar. Liknande problem uppstod när ett kinesiskt företag ville bygga en djuphamn i Lysekil.

Skandalen vid Transportstyrelsen 2017 visade på bristande skydd av IT-system och data när IT-tjänster utkontrakterades utomlands.

2016 väckte det stor uppmärksamhet när Tyskland stoppade kinesiska Mideas köp av industrirobotföretaget Kuka. Efter det skärpte Tyskland sin lagstiftning. Och i år drog sig kinesiska köpare ur försöket att ta över tyska Leifeld Metal Spinning när ett veto var på väg. Leifeld tillverkar material med hög hållfasthet för flyg- och kärnenergiindustri.

Naivt att inte ha skydd

Bara 12 av EU:s 28 medlemsländer har lagstiftning för att granska direktinvesteringar. Utformningen och omfattningen av deras granskningar skiftar mycket. Många är långt ifrån protektionister.

– Det är beklagligt att många i Sverige använder protektionism som argument för att fortsätta vara naiva när det gäller investeringsskydd. Det finns många frihandelsvänliga länder i Europa och världen som har denna granskning, säger Christofer Fjellner.

Han räknar upp Storbritannien, Finland, Danmark, Australien och Nya Zeeland som exempel.

– Man borde inse att behovet är skriande i Sverige också, säger han.

Ann Linde svarar att man alltid kan tycka att saker borde ha gjorts tidigare. Det är lite av oppositionens roll att klaga på att regeringen är senfärdig, säger hon.

Svensk lag på gång

I mars 2017 tillsatte regeringen två utredningar som väntas leda till nya lagar om tillståndsprövning. En utredning under justitiedepartementet tittar på risker för säkerhetskänslig verksamhet i samband med försäljning och utkontraktering. Den pekar inte på förhand ut vilka områden eller branscher som ska skyddas.

Utredningen har behövt mer tid och siktar nu på att överlämna sitt betänkande i slutet av november, lite beroende på när det finns en ny regering som kan ta emot resultatet.

Totalförsvaret ska skyddas

Den andra utredningen har försvarsdepartementet hand om och gäller skydd av totalförsvaret. Den berör mer fysiska objekt som infrastruktur, installationer och fastigheter. Slutbetänkandet ska vara klart i april nästa år.

Inom EU är Sverige positiv till utbytet av information om direktinvesteringar mellan EU-länder. Men det får inte vara helt öppet och automatiskt. Sverige vill kunna skydda känslig information, som källor och metoder.

– Vi måste kunna dela med oss av informationen baserat på förtroende snarare än på förordningar. I ett antal medlemsländer har Ryssland och Kina stort inflytande. Då förstår jag om Storbritannien och Sverige inte vill dela information med Cypern och Malta, säger Christofer Fjellner.

Kina och Ryssland pekas inte ut

Varken EU eller Sverige vill rikta udden av granskningarna mot vissa länder. Lagstiftningen blir generell. Men Kinas stora köprunda i Europa de senaste åren sticker ut.

I Tyskland har uppköpen mest riktat in sig på högteknologiska företag, och i östra EU mest infrastruktur. I södra EU passade kinesiska företag på vid privatiseringar under krissaneringen i länder som Grekland och Portugal.

I Asien och nordöstra Afrika flätar Kina samman handel, investeringar och politisk inflytande med sitt jätteprojekt, Den nya Sidenvägen (Belt and road initiative). I hela världen ökade Kinas direktinvesteringar från 19 miljarder dollar i snitt 2005-2007 till 196 miljarder dollar 2016, enligt UNCTAD. Dock sjönk investeringarna 2017 till 125 miljarder.

Ett land i taget

Styrkeförhållandena blir ojämna när Kina diskuterar med länder ett i taget. En tanke med EU-lagstiftningen – som så ofta när det gäller EU – är att de 28 länderna blir starkare tillsammans. Med EU i ryggen kan det vara lättare att säga nej.

– För vår del spelar det ingen roll. Vi är fullt kapabla att säga nej själva, om så behövs, säger Ann Linde.

Forrige artikel Polisforskare: Hur kunde det bli så fel?  Polisforskare: Hur kunde det bli så fel?  Næste artikel EU-toppmötet skruvar upp tempot för cybersäkerhet EU-toppmötet skruvar upp tempot för cybersäkerhet
Facebook måste snabbt radera propaganda

Facebook måste snabbt radera propaganda

SÄKERHET. Nätplattformar som Youtube och Facebook måste ta bort terroristpropaganda inom en timme. Annars hotas de av höga böter. Men traditionella media undantas för att skydda yttrande- och tryckfrihet.