EU-ministrar sätter in åtgärder mot ryska trollfabriker

SÄKERHET. Alla EU:s utrikesministrar ställde sig på måndagen bakom EU:s åtgärdsprogram för att bekämpa falska nyheter och annan desinformation som hotar demokratin. Särskilt fokus riktades mot ryska trollfabriker och deras hot mot EU-valet. 

Foto: European Union
Bengt Ljung

BRYSSEL. Alla EU:s utrikesministrar ställde sig på måndagen bakom EU:s åtgärdsprogram för att bekämpa falska nyheter och annan desinformation som hotar demokratin. Men flera av ministrarna varnade samtidigt för att kampen måste drivas på ett intelligent sätt så att inte yttrandefrihet och pressfrihet åsidosätts. 
  
Ministrarna pekade ut Ryssland som huvudkällan för statligt organiserade kampanjer, men även Kina nämndes.  

Överhängande hot 

Det överhängande, gemensamma hotet för EU är risken att ryska trollfabriker försöker påverka valet till Europaparlamentet den 23 och 26 maj. Men åtgärder för att skydda nationella val och demokratin i allmänhet mot desinformation kommer att fortsätta behövas i framtiden, underströk flera utrikesministrar. 
 
Särskilt Sverige, Danmark, Finland, Nederländerna, Tyskland har betonat vikten av att skydda yttrandefrihet och mediefrihet så att inte den demokratiska debatten drabbas. (Sverige representerades vid mötet på ambassadörsnivå på grund av regeringsförklaringen.) 
  
Andra EU-länder har betonat det mindre. Men länderna har närmat sig varandra inför utrikesministermötet, uppgav EU-källor. 
 
– Det fanns ett mycket starkt fokus på behovet av att titta på alla typer av desinformation, både inifrån och utifrån EU. Vi bestämde oss för att snabbt gå vidare, sa EU:s höga utrikesrepresentant Federica Mogherini vid en presskonferens. 
 
Alla utrikesministrar slöt  upp kring handlingsplanen som kommissionen och EU:s utrikestjänst presenterade den 5 december.  
 
– Viljan var stor att genomföra planen, sa Mogherini.

Fyra områden 

Handlingsplanen fokuserar på fyra områden. Upptäckten av desinformations ska förbättras genom att både EU centralt och medlemsländerna ska tilldela mer pengar, personal och analysverktyg. 
 
Vidare ska ett snabbvarningssystem sjösättas så att EU-institutioner och medlemsländer snabbt ska kunna byta information och bedömningar om kampanjer. 
 
Ett tredje område är att Facebook, Google, Twitter och andra sociala medieföretag har undertecknat en uppförandekod där de lovar insyn i vem som köper politiska annonser. Falska konton ska stängas och automatiserade meddelanden (bots) ska stoppas. 
 
Den sista punkten i handlingsprogrammet är att upplysa medborgarna. Både EU-institutioner och EU-länder ska genomföra kampanjer för att öka medvetenheten och sprida mediekunskap. 
 
Vid måndagens möte framhöll utrikesministrarna att man behöver stödja media, faktakollare och civilsamhället. 
 
Utrikesministrana hade hand om externa dimensioner av handlingsplanen, som samarbeten med främst Nato och G7, men också EU:s östliga partnerskap (med Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland). 
 
I förra veckan diskuterade ländernas EU-ministrar de interna dimensionerna . 

Många kockar 

Just att desinformation berör många olika ansvarsområden gör att den är svårhanterad, noterade ministrarna. Det gäller inte bara i EU:s beslutsstruktur utan ofta också hos medlemsländerna, där den går in i många departement, som utrikes-, justitiedepartement, samt i statsrådsberedningar.  
 
Risken finns att arbete faller mellan stolarna. På måndagen efterfrågade flera EU-länder en samordningsgrupp. 
 
EU-toppmötet i december gav sina olika fackministrar i uppdrag att skynda på med åtgärder mot desinformation. Redan till toppmötet i mars vill EU:s ledare ha en utvärdering av hur snabbt skyddsåtgärderna kommer på plats, främst med tanke på valet till Europaparlamentet. 

Sanktioner mot fyra ryssar 

En annan dagordningspunkt på måndagen gällde sanktioner mot fyra ryssar som arbetar för den ryska militära underrättelsetjänsten GRU. Utrikesministrarna beslöt om sanktioner eftersom de fyra anses bära ansvaret för den kemiska attacken i Salisbury den 4 mars ifjol. Liksom sanktionerna i samband med Rysslands agerande i Ukraina mot ryssar och ryssvänliga ukrainare får de fyra inreseförbud till EU och deras tillgångar kan frysas. 
 
Det var första gången som EU använde sin nya sanktionsregim mot användning av kemiska vapen. Även fem syrier drabbades av sanktioner. 


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00