De danska juridikexperternas bedömning av Danmarks koranförslag

Nästan en månad hann gå innan den danska regeringens plan att förbjuda koranbränningarna landade i ett konkret lagförslag.

Den juridiska ”nålsticksoperationen”, som Danmarks justitieminister har kallat den, har nu resulterat i att en ”otillbörlig behandling” av bland annat Koranen nu förbjuds.

Kritiker anklagar regeringen för att därmed återinföra den hädelseparagraf som avskaffades 2017 och som regeringen hela tiden har stått fast vid att man inte kommer att återinföra.

Vissa kritiserar också regeringen för att ge efter för påtryckningar från muslimska länder, medan åter andra har synpunkter på lagförslagets formuleringar.

Men vad säger experterna?

Altinget har talat med sex experter inom områden som straffrätt och yttrandefrihet om det mycket omskrivna lagförslaget.

Ett återinförande av blasfemiparagrafen?

Det var ett nästan enhälligt Folketing som 2017 avskaffade den blasfemiparagraf som Danmark hade fram till dess. Redan då konstaterade juridiska experter att konsekvenserna av avskaffandet var att det blev lagligt att bland annat bränna heliga böcker. Därför menar många att regeringen nu med sitt beslut att förbjuda offentliga koranbränningar i realiteten återinför den kontroversiella paragrafen.

Flera av de experter som Altinget har talat med menar att det är svårt att entydigt besvara frågan om huruvida man kan säga att blasfemiparagrafen nu återinförs.

Professor emeritus i straffrätt vid Köpenhamns universitet, Jørn Vestergaard, svarar till exempel ”både och”.

– Det är ett återinförande i den meningen att det som den nya paragrafen nu kriminaliserar i huvudsak motsvarar vad den tidigare blasfemiparagrafen hade kunnat användas till i praktiken, säger Jørn Vestergaard och utvecklar:

– Men blasfemiparagrafen hade ursprungligen ett mycket bredare tillämpningsområde, vilket också återspeglades i dess formulering, eftersom den kunde tillämpas på både muntliga och skriftliga uttalanden.

Återinförd, fast i slankare modell

Den slutsatsen upprepar Jens Elo Rytter, professor i konstitutionell rätt vid Köpenhamns universitet.

– I teorin var blasfemiparagrafen förmodligen bredare, men i praktiken fick den ett mycket snävt tillämpningsområde, där det centrala var just det som man nu förbjuder. Så i det avseendet kan man nog säga att det är något som påminner om blasfemiparagrafen som kommer tillbaka – fast i en lite slankare modell, säger Jens Elo Rytter.

För Frederik Waage, professor i juridik vid Syddansk Universitet, är det tal om ”en moderniserad version av den tidigare blasfemiparagrafen”.

– Självklart är utformningen annorlunda, men det som man återetablerar är möjligheten att kriminalisera bränning av böcker, och blasfemiparagrafen var, mot bakgrund av samhällsutvecklingen, i realiteten bara ett förbud mot bränning av böcker, säger han.

Professor Sten Schaumburg-Müller från Syddansk Universitet anser att ”ett litet hörn av blasfemiparagrafen” kommer att återinföras, medan professor emeritus från Köpenhamns universitet Ditlev Tamm svarar nej på frågan om detta betyder att blasfemiparagrafen återinförs.

– Det handlar om något annat. Hädelse handlar om att håna en annan tro och innehållet i den tron. Det här lagförslaget handlar om att förbjuda en fysisk handling, säger Ditlev Tamm.

Vad betyder placeringen i lagtexten om regeringens avsikter?

Regeringen föreslår att det nya lagförslaget ska ingå i avsnitt 110 i strafflagen, ett avsnitt som handlar om förolämpning och hån av andra stater.

Juridikprofessorn Frederik Waage är inte förvånad över att regeringen har pekat ut denna del av lagen.

– Det var det mest förväntade att man fick inte det just i det kapitlet som handlar om nationell säkerhet. Och eftersom det också handlar om utländska flaggor så ligger det nära till hands att det här kapitlet kommer att utökas till något sådant, säger han.

Andra experter anser dock inte att det är så självklart att förbudet mot koranbränning ska tillhöra den delen av strafflagen.

Borde placerats i rasismparagrafen

Forskningschef emeritus från Danmarks medie- och journalisthögskola, Oluf Jørgensen, anser att regeringen har gjort ”fel val” genom att använda denna paragraf.

– Mitt förslag är att man väljer att förtydliga den så kallade rasismparagrafen. Vissa skulle säga att det kan vara vilket som, men det finns en viktig principiell skillnad. Det handlar om yttrandefrihetens gränser och när man väljer att motivera det med utrikes- och säkerhetspolitiska överväganden uttrycker regeringen att man ger efter för påtryckningar från starka makter, säger han.

Professor Jens Elo Rytter kallar det ett ”ärligt” beslut av regeringen.

– Det är något ärligt över att det inte handlar om att man har omprövat relationen mellan religions- och yttrandefrihet på en principiell nivå. Det här handlar om att tillvarata Danmarks utrikes- och säkerhetspolitiska intressen, och därför har bestämmelsen placerats i ett kapitel som handlar om rikets säkerhet, säger han.

Hur exakt är formuleringen?

”En otillbörlig behandling av ett föremål av betydande religiös betydelse för ett religiöst samfund.”

Så lyder definitionen av vad som nu kriminaliseras. Och efter danska regeringens presskonferens i fredags har nog ett antal danskar slagit upp ordet ”otillbörlig” i ordboken – där man kan hitta förklaringar som att det ”strider mot god moral”.

Efter att ha läst lagförslagstexten anser professor emeritus Jørn Vestergaard att ordet ”otillbörlig/olämplig” behöver förtydligas.

– Det är bra arbete från justitiedepartementet, men det finns en punkt där jag tycker att man gott kunde ha varit tydligare. ”Otillbörligt” är enligt min mening alldeles för vagt. Mitt förslag är i stället att man använder termen ”förnedrande” i stället. Det är den term som används i rasismparagrafen. Det skulle att ge den nödvändiga skärpan till själva lagtexten, säger han.

Professor Jens Elo Rytter har haft en liknande tanke.

– Jag tror att ordet ”otillbörlig” kan blir svårhanterligt. Det finns viss elasticitet i det. Det är inte det enda ordet i lagstiftningen som är elastiskt, men det är en standard som öppnar upp för tolkning. 

Artikeln är översatt och tidigare publicerad på Altinget.dk.