Allt du behöver veta om danska folkomröstningen i fem punkter

30 år efter inrättandet av försvarsförbehållet ska danskarna avgöra förbehållets öde i en folkomröstning.

EU-byråkrati är rätt sällan ett samtalsämne vid middagsborden, men här försöker Altinget ge snabba svar på fem frågor som kan göra dig mer insatt i det danska försvarsförbehållets historia och dess betydelse för Danmarks roll i EU:s försvarspolitiska arbete.

Hur fick Danmark EU-förbehållen?

Sedan 1993 har Danmark haft EU-förbehåll, vilket betyder att Danmark står utanför EU-samarbetet vad gäller euron, försvaret och största delen av rätts- och polissamarbetet.
Orsaken finner vi i den nederländska staden Maastricht, där EU-länderna 1992 skrev på ett nytt fördrag som utvidgade det europeiska samarbetet från att ha varit primärt ekonomiskt till att bli bredare – med bland annat gemensam utrikes- och säkerhetspolitik.

I Danmark röstade en liten majoritet av befolkningen nej till Maastrichtfördraget vid en folkomröstning den 2 juni 1992. Efteråt ingick flera av folketingets partier en nationell kompromiss för att trots det försöka få med Danmark i fördraget.

I en förhandling med de andra EU-länderna lyckades man få till en specialöverenskommelse med Danmark – det så kallade Edinburghbeslutet. Och 1993 valde befolkningen att nicka ja till fördraget med de fyra förbehållen inbakade. I Danmark har man bestämt att förbehållen bara kan tas bort med en folkomröstning.

Vad var orsaken till försvarsförbehållet?

Försvaret var ett av områdena som Danmark förhandlade till sig ett undantag på.

I Maastrichtfördraget fanns ett yttrande om att en gemensam säkerhets- och försvarspolitik på sikt ”skulle kunna leda till ett gemensamt försvar, förutsatt att Europeiska rådet beslutade om saken”. Den skrivelsen ledde till dansk rädsla för en överstatlig EU-armé, eftersom det vid den tiden inte fanns någon politik på försvarsområdet i EU, vilket skapade osäkerhet om vad framtiden kunde bära med sig.

”På den tiden var vi nervösa för en europeisk armé med gula stjärnor på hjälmarna. Det skulle bli konsekvensen, enligt vår bedömning då”, har den dåvarande partiledaren för Socialistisk Folkeparti, Holger K. Nielsen, berättat för tidningen Information, kring den nationella kompromissen då.

När EU byggde en försvarspolitik i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet, blev det i annan form än den Holger K. Nielsen och andra befarade, nämligen i mellanstatligt och frivilligt format.

Det betyder att inrättandet av ett gemensamt EU-försvar skulle kräva ett enhälligt beslut från de 27 EU-länderna plus uppbackning från de nationella parlamenten.

Vad betyder förbehållet i praktiken?

Danmark deltar i EU:s utrikes- och säkerhetspolitiska samarbete, men kan på grund av försvarsförbehållet inte delta i det som handlar om försvar. Eller åtminstone inte i det mesta som handlar om försvar, det är nämligen en smula komplicerat.

Danmark har inte rösträtt i ministerrådet när det gäller den militära delen av försvarssamarbetet, och kan inte delta i EU:s militära operationer. Men Danmark får delta i civila operationer, vilket landet också gör i hög grad. Just nu är sju aktiva militära operationer i gång.

Rent konkret är Danmark, som enda EU-land, inte med i Europeiska försvarsbyrån, som hjälper länderna med att förbättra deras försvarskapacitet genom koordinering och samarbete. Danmark kan inte heller delta i försvarssamarbetet Pesco. Här utvecklar EU-länderna gemensamt försvarskapacitet, investerar i gemensamma projekt och förbereder sina väpnade styrkors operationella beredskap. Pesco-samarbetet innehåller 60 olika samarbetsprojekt, som antingen är i gång eller under utveckling.

Å andra sidan är Danmark med i Europeiska försvarsfonden, som stöder forsknings- och utvecklingssamarbete på försvarsområdet ekonomiskt. Anledningen är att försvarsfonden är ett industriellt samarbete, och därför inte omfattas av försvarsförbehållet.

Danmark är också med och finansierar vapen till Ukraina via EU, för att det görs genom den europeiska fredsfaciliteten, där Danmark kan vara med i den delen som inte har med militära operationer att göra. Beslutet om att finansiera vapen till Ukraina har alltså lagligt stöd i villkor som förbehållet inte omfattar. Med andra ord får Danmark, som läget är nu, vara med och skicka EU-finansierade vapen, men inte till soldater från EU-länder.

Hur ofta har förbehållet kommit till användning?

Enligt en sammanställning från tankesmedjan Europa har det danska försvarsförbehållet aktiverats 235 gånger, sedan införandet 1993. 235 gånger har Danmark alltså varit tvunget att säga nej till militärt deltagande i EU, antingen det rör sig om militära operationer, utveckling av försvarskapacitet, lagstiftning på området, eller annat.

Sammanställningen visar att det framför allt är under senare år som Danmark har fått göra tummen ner till det militära EU-samarbetet. Över hälften av förbehållets aktiveringar, mer exakt 148 stycken, har ägt rum under de senaste tio åren.

Siffrorna visar också att EU:s försvarssamarbete har vuxit i omfattning. Efter hand som EU-länderna lägger mer resurser på försvar, blir behovet av koordinering större.

2021 var Danmark, på grund av förbehållet, portade från att ta del av cirka en tredjedel av de rättsakter som utgör EU:s samlade utrikes- och säkerhetspolitik. 2010 var andelen bara 8 procent. 

Vad anser de danska partierna om förbehållet?

I det borgerliga blocket rekommenderar Dansk Folkeparti och Nye Borgerlige att danskarna röstar nej till att avskaffa försvarsförbehållet den 1 juni, medan Venstre, Liberal Alliance och Konservative uppmanar folk att rösta ja. Även tidigare statsministern Lars Løkke Rasmussens nygrundande parti Moderaterne vill ha ett ja.

Bland de röda partierna är det bara Enhedslisten som vill ha nej. Socialdemokratiet, Socialistisk Folkparti, Radikale Venstre, Alternativet och Frie Grønne argumenterar alla för ett ja.

Vill du veta mer om vad danska folket tar ställning till 1 juni? Ta danska Altingets valtest, där du kan ta del av partiernas argument och mer om bakgrunden.

Artikeln är översatt från danska av Fredrik Papp och tidigare publicerad på Altinget.dk.