Parlamentariker starkt kritiska till miljardhandel med medborgarskap

HANDEL. Malta, Cypern och Bulgarien säljer medborgarskap till rika personer utanför EU. Men det uppstår säkerhetsrisker och svenska parlamentariker är mycket kritiska till handeln.

Det kallas gyllene pass och gyllene visum när rika icke EU-medborgare – eller personer med kapitalstarka organisationer bakom sig – skaffar sig EU-pass eller uppehållstillstånd i EU. Deras motprestation är att investera i fastigheter eller i företag för en viss summa i landet.

På onsdagen uppmanade EU-kommissionen medlemsländerna att strama åt hanteringen. Annars äventyras de senaste årens ansträngningar för att höja säkerheten, stärka EU:s gränser och täta informationsluckor, varnade EU:s inrikeskommissionären Dimitris Avramopoulos vid en presskonferens.

– Inte en dag för tidigt. Riskerna för missbruk är uppenbara, för korruption och det som i grunden är penningtvätt, säger europaparlamentarikern Gunnar Hökmark (M) till Altinget.

25 miljarder euro

De senaste tio åren har 6 000 personer fått medborgarskap på ett sådant sätt. 100 000 har fått uppehållstillstånd. Det har oftast rört sig om ryssar, kineser, saudier, turkar och amerikaner. Länderna har fått in 25 miljarder euro, över 250 miljarder kronor, under de tio åren, enligt frivilligorganisationerna Global Witness och Transparency International.

– Spetsar man till det så är det en väldigt skillnad på nödlidande flyktingar på Medelhavet och rika oligarker som vill smuggla ut pengar ur Ryssland, säger Hökmark.

Gyllene pass skapar oklarheter kring medborgarskapet, varnade han. Många känsliga yrken och ägande av känslig mark i till exempel svensk skärgård kräver medborgarskap.

– Medborgarskap ska inte vara en handelsvara. Det är lätt att tala om Ryssland, men det går nog att hitta flera företeelser med säkerhetspolitiska implikationer i Mellanöstern och Kina, säger Hökmark.

Bristande kontroll

Kommissionen lade på onsdagen fram en rapport som visade på stora brister i kontrollen både för medborgarskap och uppehållstillstånd. EU:s informationssystem, som Schengen Information System (SIS) används inte systematiskt. I vissa fall, som på Malta, hanterar privata företag ansökningarna.

Justitiekommissionär Vera Jourova sa att hon har lagt ned mycket tid på att försöka förstå Maltas och Cyperns procedurer. Ändå är de mycket oklara. Utrymme finns för godtycke och i värsta fall korruption. Däremot har Bulgarien nu lovat avsluta sitt program att erbjuda medborgarskap i utbyte mot investeringar.

Även europaparlamentarikern Fredrick Federley (C) menar att det är på tiden att kommissionen tar tag i frågan.

– Det ironiska är att länder som cyniskt bygger upp murar och stänger gränser samtidigt rullar ut röda mattan för bland annat utländska brottslingar. Det är inte hållbart, säger han till Altinget.

Problemet för kommissionen är att det är EU-länderna som bestämmer vem som får bli medborgare eller får rätt att bo i landet. Men samtidigt innebär försäljningen av EU-medborgarskap rättigheter om rörlighet, etablering och bosättning i andra EU-länder

– Det behövs ett harmoniserat EU-system. Idag kan brottslingarna cirkulera fritt på EU:s inre marknad, fortsatte Federley.

Expertrgrupp bildas

Kommissionen ska nu bilda en expertgrupp tillsammans med EU-länderna. Den ska utbyta information om antalet ansökande, ursprungsland och antalet godkända sökanden. Gruppen ska också före slutet av året utarbeta gemensamma säkerhetskontroller för gyllene pass, inklusive riskbedömningar.

Vidare ska kommissionen övervaka att alla länder följer befintlig EU-lagstiftning. Dit hör obligatoriska säkerhetskontroller, regler för uppehållstillstånd och familjeåterförening, regler mot penningtvätt och mot skatteflykt.

Proceduren skiljer sig åt i de 20 länderna som ger upphållstillstånd, särskilt vad gäller tillståndens längd (sex månader till tio år) och summan som behövs (100.000 till 5 miljoner euro).

 

Forrige artikel EU-ministrar sätter in åtgärder mot ryska trollfabriker EU-ministrar sätter in åtgärder mot ryska trollfabriker Næste artikel Slopad preskriptionstid för sexbrott mot barn får kritik Slopad preskriptionstid för sexbrott mot barn får kritik