SDU: Partier och ungdomsförbund har en hemläxa att göra

Som en del i Altingets debattserie om ungdomsförbundens syn på ungas representation inom politiken ämnar vi uppehålla oss vid diskrepansen mellan andelen unga som uttrycker ett intresse för politik/samhällsfrågor och andelen unga som är partipolitiskt aktiva.

Vet vad de tycker

Olika mätningar har visat på hur intresset för samhällsfrågor i största allmänhet såväl som politik i synnerhet har ökat de senaste åren. Ett exempel är den större rapportserien som Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) presenterade förra året, ”Unga med attityd 2019 – samhällsfrågor och demokrati”, vilken tydligt visade att intresset för politik ökar bland unga.

Unga i dag är mer positiva till politiker än äldre generationer och vet i större utsträckning vad de tycker i olika samhällsfrågor jämfört med tidigare ungdomsgenerationer.

En problematisk trend

Det är inte långsökt att tro att sociala medier har bidragit till att tillgängliggöra både politiker och politiken för Sveriges unga. Att unga på ett enkelt och smidigt sätt kan konsumera politik på egna villkor, utifrån egna preferenser stärker det politiska medvetandet och underlättar för deltagandet i vår demokrati är uteslutande av godo.

Vi arbetar aktivt för att de som engagerar sig ska kunna fokusera på de frågor de brinner för och ständigt ges de rätta verktygen för att utvecklas som person och som politiker.

Tobias Andersson (SD) och Daniel Lantz
Ungsvenskarna

Tyvärr kan vi samtidigt urskilja en mer problematisk trend i hela samhället i form av minskade medlemsantal i de olika partierna. Denna trend har pågått sedan 1980-talet och påverkat alla partier med undantag för Sverigedemokraterna – vilket rimligtvis beror på att vi är ett förhållandevis nytt parti såväl som ett växande sådant.

Engagerar på nya sätt

Bland ungdomar är det enligt MUCF endast drygt sex procent som är medlemmar i ett politiskt parti eller i ett ungdomsförbund, trots att intresset för, och engagemanget i, samhällsfrågor och politik har ökat. Hur går då denna verklighetsbeskrivning ihop?

Jo, ungdomar väljer helt enkelt att engagera sig på mindre konventionella sätt. De får utlopp för sitt intresse genom att diskutera i kommentarsfält på Facebook, posta politiska memer på sin Instagram story eller bara genom att ta del av politiska konton – inte sällan med humoristiska/satiriska inslag.

Det är bra och ska främjas. Samtidigt vore det på lång sikt problematiskt ifall ungdomar endast deltog i det politiska samtalet i sociala medier och lämnade det formella politiska engagemanget i politiska partier såväl som det politiska beslutsfattandet i de folkvalda församlingarna helt åt de äldre.

"Det är vårt ansvar"

Här fyller politiska ungdomsförbund en viktig funktion. Det är vårt ansvar att säkerställa att tröskeln in i politiken är låg för ungdomar och att ungdomar ges möjligheten att utveckla sitt intresse för politik och samhällsfrågor inom ramarna för vår verksamhet.

Utvecklas som politiker

Ungsvenskarna gör sitt yttersta för att ta detta ansvar genom att konstant säkerställa att både förbundet och dess medlemmar finns tillgängliga för ungdomar – såväl online som fysiskt på skolor (om än inte fysiskt i dessa tider).

Vi arbetar aktivt för att de som engagerar sig ska kunna fokusera på de frågor de brinner för och ständigt ges de rätta verktygen för att utvecklas som person och som politiker.

Allas hemläxa 

Sveriges politiska partier och ungdomsförbund har en hemläxa att göra. Vi måste alla – oaktat partitillhörighet – göra vårt yttersta för att bibehålla samhällsintresset bland Sveriges ungdomar och säkerställa att det i högre utsträckning än i dag kanaliseras genom ett formellt politiskt engagemang.

Misslyckas vi med det riskerar ungdomars förtroende för politiken att minska i takt med att de själva inte deltar i den, så får det inte bli.