KDU-topp: Ungdomsförbund måste få kampanja

DEBATT. Ungdomsförbund är en investering för en hållbar demokrati. Men för att ungdomsförbunden ska kunna upptäckas krävs att skolor tillåter oss att kampanja, skriver Ludvig Eriksson från Kristdemokratiska ungdomsförbundet.

Ludvig Eriksson
Distriktsordförande, KDU Västmanland


Det politiska intresset och valdeltagandet har ökat. Ungdomsbarometerns senaste rapport för 2019 jämför 15 till 24-åringarna med den legendariska ”68-generationen”. Det är otroligt. Men ska klagomålen bli till förändring på riktigt, måste fler börja agera inom politiken.

Trots att engagemanget i samhällsfrågor ökat konstaterar Ungdomsbarometerns senaste rapport ”Generation Z” att samma grupp har sjunkande förtroende för de politiska partierna. I stället deltar man i enskilda sakfrågor genom andra forum.

Sociala medier är en av de plattformar som ersatt det traditionella politiska deltagandet. Tillgängligheten till att kommunicera i politiska frågor har ökat tilltron till möjligheten att påverka samhället.

Gå med i ungdomsförbund

Att samhällsengagemang kommer närmare varje medborgare är i grunden någonting positivt. En stark demokrati kräver ett starkt civilsamhälle. Men den nya ”68-generationen” med skyltar som ofta slutar med ”politiker gör inte tillräckligt” borde lära sig att gå med i ett ungdomsförbund.

Uppskattar sällan utvärdering

Samtidigt ställs oftast frågan om det stämmer att ett medlemskap i ett politiskt parti kräver att man också håller med om allt. Den kanske vanligaste fördomen.

Det är just där ungdomsförbundens roller är unika. De knyter samman en yngre generation med en äldre. Inte bara i likheter, utan även i olikheterna. Ungdomsförbunden tillför nya perspektiv vid förhandlingsborden som annars pryds av samma personer år efter år.

Det är nödvändigt eftersom politiker som varit med länge sällan uppskattar att utvärdera sig själva eller sina  tidigare strategier. Men det innebär också en möjlighet att lyfta frågor som annars inte diskuteras.

Låt elever pröva tankar

Ytterst, är det de planer som skrivs nu som kommer påverka vilken värld och vilket samhälle vi lever i i morgon. Att våga vara delaktig i detta är alltså även ett sätt att kunna ta ansvar om tjugo år.

Men för att ungdomsförbunden ska kunna upptäckas krävs att skolor också tillåter ungdomsförbund att kampanja. Inte bara för att öka antalet medlemmar och vinna den lokala ”värvartävlingen”, utan även för att minska avståndet mellan politiken och unga.

Bokbord, debatter och klassföredrag låter eleven få pröva tankar, och översätta det han eller hon lärt sig på samhällslektionen till faktisk politik. Men det ger också redan engagerade ungdomar en möjlighet att förklara hur beslut fattas och varför, långt bortom samhällslärarens grundkurs i svensk förvaltning. För låt oss säga som det är, ungdomsförbunden är oftast betydligt mycket mer engagerande än den generella SO-läraren.

"Ta modet att själv förändra"

Allt fler unga ser negativt på framtiden och det borde inte förvåna någon. Ökade klimatutsläpp, ökad otrygghet, ökade oroligheter och geopolitiska spänningar är utgångspunkter som vår generation fått ärva.

Just därför är det också vår uppgift att nu när planerna för kommande decennier ritas, vara med och forma dem. För att lyckas med det räcker inte slagkraftiga skyltar under fredagarna vid Mynttorget. Därför borde var en som anser att politiker inte gör tillräckligt, ta modet att själv förändra på riktigt.

Sänk trösklarna

Ungdomsförbund är en investering för en hållbar demokrati på sikt. Det bör såväl vuxna, som den nya ”68-generationen” förstå. Vår uppgift är att sänka trösklarna till politiskt deltagande kring förhandlingsborden och ge unga en röst. Men även att våga förändra när vi inte är nöjda. I slutet av dagen väger en röst i en votering tyngre än en skylt på Mynttorget, och kan göra betydligt mycket större förändring på sikt.

Forrige artikel "Regeringen missar målet fullständigt år efter år" Næste artikel Luf i Storstockholm: Vi måste förhindra att hela branscher går omkull Luf i Storstockholm: Vi måste förhindra att hela branscher går omkull
Moderaterna har regeringen under lupp – ställer klart flest frågor till statsråden

Moderaterna har regeringen under lupp – ställer klart flest frågor till statsråden

KONTROLLMAKT. Moderaterna sticker ut vad gäller granskningar av statsråden. Framför allt är det M-ledamoten Lars Beckman som ställer ministrarna mot väggen, med fler än dubbelt så många interpellationer som riksdagsledamoten som begärt näst flest.

– Jag tycker att det är ett viktigt instrument där oppositionen kan granska statsråden, säger Lars Beckman (M) till Altinget.