Debatt

L: Det duger inte att diskutera en del av mediepolitiken i taget

DEBATT. Mot bakgrund av den stora förändring som nu sker i medielandskapet är det beklagligt att regeringen inte har ambitionen att ta ett helhetsgrepp kring mediepolitiken, skriver Liberalernas Christer Nylander.

Foto: Ola Hedin/Liberalerna
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Christer Nylander (L)
Riksdagsledamot och kulturpolitisk talesperson


Det är inte svårt att peka på tillfällen i mänsklighetens historia där medier spelat en viktig roll. De tidiga tidningarna spelade till exempel en avgörande roll för demokratin och för att avslöja oacceptabla sociala förhållanden. Många i Sverige minns fortfarande radioreportage från fredsdagen och när hela världen samlades vid teven när första stegen togs på månen. Under arabiska våren var sociala medier en avgörande faktor.

Mediepolitik är svårt

Medier granskar, avslöjar, informerar, samlar och underhåller. Teknik, format, tonalitet och juridik har varierat över tid, men mediers vikt för människors och samhällets utveckling har bestått och består. Vi är nu inne i en tid där globalisering och ny teknik åter ritar om kartan. På många sätt är utvecklingen positiv. Tillgängligheten ökar, hastigheten ökar, mångfalden ökar. Men som vid alla skiften finns naturligtvis också problem.

Mediepolitik är svårt och politisk reglering av medier är svår. I grunden finns en mycket stark frihet för medierna som måste bevaras, skyddas och sannolikt också stärkas.

Medier finns på en marknad med hög grad av konkurrens mellan olika aktörer, det är en ekologi som är känslig och där politiskt beslutad förändring av marknadens förutsättningar och villkor måste ske med stor försiktighet. Medievärlden består av olika aktörer som är konkurrenter men som också är ömsesidigt beroende av varandra. Förändrar man förutsättningar för en kommer också andra att påverkas, ibland positivt, ibland negativt.

Villkoren i rätt kontext

Vad gäller public service borde avgift, innehåll och grundlagsskydd ha hanterats i en samlad process.

Christer Nylander (L)
Riksdagsledamot och kulturpolitisk talesperson

Det finns samtidigt ett demokratiskt behov av reglering och stöd för att medierna ska fortsätta vara en fri, oberoende granskare av makten, en viktig och trovärdig informationskälla, och det behövs stöd för en mångfald som ger olika perspektiv. Det är i denna kontext villkoren för public service ska sättas.

Måste hanteras varsamt

Självständiga public service-medier med brett uppdrag, bred förankring och stort förtroende är viktigt för demokratin och det demokratiska samtalet. Därför står Liberalerna fast vid en sådan inriktning på politiken. Man ska emellertid inte bortse ifrån att närvaron samtidigt kan vara problematisk.

Ökade satsningar för public services lokala uppdrag kan till exempel ge viktig stimulans för lokaltidningen, men kan också innebära en konkurrenssituation som kraftigt försämrar förutsättningarna för tidningen. Å andra sidan kan minskad lokal närvaro av Sveriges radio och Sveriges television innebära att fler kommuner än i dag inte får någon kvalificerad journalistisk bevakning alls.

På samma sätt kan en tidnings presstöd innebära en försämrad ekonomisk situation för en annan. Det är en ömtålig ekologi, som måste hanteras varsamt av politiska systemet.

Öronbedövande tyst

Det är omöjligt att föra en relevant diskussion om medias situation utan att samtidigt diskutera de globala nätjättarna. Den starka ställning som Facebook, Google, Apple och Amazon skapat sig på området kan inte bortses ifrån när nationell mediepolitik diskuteras och beslutas.

Därför är det konstigt att den politiska debatten om detta är så öronbedövande tyst. De globala plattformarnas dominans påverkar inte bara hushållens konsumtionsmönster. De globala aktörernas ställning på annonsmarknaden och i insamlandet av data har större strategisk betydelse än vad vi nu kan överblicka.

Osäker utveckling

I en värld där mycket av samtalet har flyttat över till nätet och till sociala medier ändras den mediala logiken. Villkor för produktion, publicering, distribution och konsumtion förändras. Kanske kan den nya logiken tillsammans med vårt behov av nära och lokala berättelser innebära ett uppsving eller åtminstone en överlevnad för andra aktörer än de globala dominanterna.

Nya former av granskning, debatt och information kan skapas i mycket smala ämnesfält och i små lokala gemenskaper. Men det kan naturligtvis också bli en utveckling där så inte sker. Det skulle i så fall innebära att många nationella, regionala och lokala berättelser inte skulle höras och att många nödvändiga granskningar, vinklingar och tolkningar inte skulle genomföras.

Ett helhetsgrepp 

Medielandskapet ritas nu om i grunden. Mot bakgrund av den stora förändring som nu sker är det beklagligt att regeringen inte har ambitionen att ta ett helhetsgrepp kring mediepolitiken.

Vad gäller public service borde avgift, innehåll och grundlagsskydd ha hanterats i en samlad process. Denna borde i sin tur sättas in i ett större mediepolitiskt sammanhang med syfte att se mediepolitiken som en helhet. I denna helhet borde vidare de globala jättarnas dominans diskuteras.

Sverige behöver, kort sagt, en mediepolitik som tar helhetsgrepp kring mediers situation. Medier och journalistik är så centralt och viktigt men också så ömtåligt och utmanat att det inte duger att vi som nu diskuterar en del av mediepolitiken i taget.

Nämnda personer

Christer Nylander

Särskild utredare Styrning och uppföljning av folkbildningen, ordförande Ohlininstitutet, Bonus och Stiftelsen Ingmar Bergman
Fil. kand i statsvetenskap och nationalekonomi (1991)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00