Klas Eklund: Sverige skulle må bra av en skattereform

Klas Eklund
Skatteutredare

Det svenska skattesystemet behöver moderniseras. Digitalisering och globalisering ställer nya krav, liksom klimat- och miljöpolitiken. Dessutom finns en uppseendeväckande diskrepans mellan skatt på arbete och skatt på kapital.

Även efter värnskattens avskaffande har vi hög skatt på arbete, särskilt på det vi skulle kunna kalla medelklassen. Däremot har vi mycket låga skatter på egendom. Det gäller i synnerhet fastighetskatten som dessutom är regressiv – dyra bostäder beskattas lindrigare än billiga. Ägt boende gynnas i förhållande till hyresboende. Särskilt gynnade är de som bor i högt belånade bostäder.

Reformens positiva effekter

Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) gav mig därför i fjol i uppdrag att skissa på en övergripande skattereform. Rapporten är nu publicerad och jag föreslår bland annat:

• Marginalskatterna på inkomst av tjänst sänks över brytpunkten och en ny, större skattereduktion ersätter jobbskatteavdraget där under. Det stimulerar till arbete och studier.
  
  
• Kapitalinkomstskatten blir mer enhetlig. Utdelningsskatterna blir lika för olika bolag.
  
  
• Fastighetsavgiften för ägda bostäder blir proportionell med lägre skattesats än i dag, medan taket tas bort. Fastighetsavgiften på hyreshus slopas. Det ger en mer neutral bostadsbeskattning, som inte längre är regressiv.
  
  
• Stämpelskatt och ränta på uppskov avskaffas för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Värdet på bolånens ränteavdrag reduceras vilket ger neutralitet gentemot den sänkta skatten på kapitalinkomster.
  
  
• Mervärdesskatten bör bli enhetlig igen. Barnfamiljer kompenseras för högre matmoms via höjt barnbidrag.
  
  
• Miljöskatterna får tydligare fokus på just miljö.

De olika delarna av reformen hänger ihop. Särintressen kommer att protestera mot delkomponenter. Men vi är inte endimensionella stuprör.

Klas Eklund
Skatteutredare

Reformen skulle ge högre sysselsättning, ett engångslyft av BNP och högre tillväxt framöver. Drivkrafterna att omvandla högt beskattade arbetsinkomster till lågt beskattade kapitalinkomster minskar. Skuldsättning blir mindre lönsamt. En viss utjämning av förmögenheter följer av att taket på fastighetsavgiften tas bort. Skattebetalarna får behålla mer av sina inkomster, medan staten inte längre detaljstyr individernas val av konsumtion och bostad.

Gynnar Sverige som helhet

De olika delarna av reformen hänger ihop. Särintressen kommer att protestera mot delkomponenter. Men vi är inte endimensionella stuprör. Inte bara villaägare eller bilägare, enbart pensionärer eller föräldrar. De flesta av oss är allt detta på en och samma gång. Det viktiga är att försöka få till stånd ett skattesystem som gynnar Sverige som helhet – som inte utgår från att gynna eller missgynna en enskild grupp.

Politiskt genomförbar

Reaktionerna på förslaget har varit övervägande positiva. Åtskilliga bedömare tvivlar dock på att det är genomförbart, även om detta vore önskvärt. Kritiken har i hög grad följt förutsägbara linjer. Skattebetalarna vill ha lägre skattekvot, LO högre. Villaägarna gillar inte att taket på fastighetsavgiften tas bort. Och så vidare.

Det är fullt legitimt att vilja sänka skattekvoten. Liksom det är legitimt att från andra utgångspunkter vilja höja den. Men mitt uppdrag var att presentera en reform som går ihop och som förhoppningsvis är politiskt genomförbar. Det är faktiskt också en legitim uppgift.

Så jag hoppas att mitt förslag bidrar till att debatten lyfts till en mer övergripande diskussion om skattesystemet som helhet – och vad det betyder för Sverige på sikt. Den diskussionen behövs.