Den ansträngda relationen mellan SD och public service

Valåret har börjat och med det mediernas valbevakning. Åsikter om valbevakningen finns det alltid gott om, både bland väljare och politiska företrädare. Altinget guidar till ett par minnesvärda exempel från riksdagshuset. 

Foto: Stina Stjernkvist/TT
Sanna Rayman

Även om de flesta är överens om att ett avstånd på helst flera armar bör råda mellan politik och medier så är kanske valtider den period då det är som allra svårast för de folkvalda att inte tycka till om hur medierna gör sitt jobb – eller borde göra det i stället. När makten står på spel och frågorna upplevs för vassa eller för svepande, eller när talartiden känns kort är det förstås svårt att inte bli purken och recensera mediernas spegling av valrörelsen. Dessutom, även folkvalda är väljare och har som sådana en upplevelse av valet från två håll. 

För att komma i valstämning gör Altinget därför tre återblickar på tillfällen då valbevakningen har varit en så het potatis att den satt direkta avtryck i riksdagsprotokollen. 

  1. Åren då MP ville reglera valbevakningen hårdare 
  2. När statsministerns missnöje med tv-debatten blev en KU-granskning 
  3. Den ansträngda relationen mellan SD och public service (nedan) 

Den ansträngda relationen mellan SD och public service

I partiledardebatten i SVT i höstas blev det liv i luckan när Miljöpartiets Per Bolund kallade M+SD+KD för ett blåbrunt alternativ. Konflikten kring detta lär vi få höra genom hela valrörelsen. 

När riktigheten i att använda uttrycket blåbrun diskuteras nämns förstås företrädesvis SD:s partihistorik, men partiets kritiker lyfter också ofta fram SD-företrädares utspel som på olika sätt riktar udden mot medier i allmänhet och public service i synnerhet.

Man menar att SD i detta avseende bär likheter med konservativa och högerpopulistiska partier i Europa, där utvecklingen går mot kringskuren frihet för medierna – eller åtminstone en mediepolitik som är riggas till fördel för makthavarnas egna ideologi. 

Slutdebatten i SVT 2018

Liksom sina riksdagskolleger Miljöpartiet och Socialdemokraterna har förstås också Sverigedemokraterna skjutit in sig på att diskutera valbevakning i riksdagen lite nu och då.

Ett exempel är när SD-ledamoten Aron Emilsson vid en riksdagsdebatt om Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service onsdagen den 14 november 2018 uttryckte sitt missnöje med SVT:s uttryckliga avståndstagande från partiledaren Jimmie Åkessons uttalanden i slutdebatten:

”I valrörelsens slutskede agerade Sveriges Television domare i den stora slutdebatten, där man bröt in och tog avstånd från ett uttalande från ett visst parti, avhugget och urplockat ur sin kontext, i stället för att låta det bemötas av politiska motståndare inom debattens ramar. Det ledde också till att ansvarige utgivare omplacerades och att Sveriges Television i någon mån erkände övertrampet och pudlade, vidare att otaliga väljare rasade mot bolaget i fråga om partiskhet, osaklighet och otillbörlig valpåverkan – med fog, vilket Sveriges Television konstaterade efter att ha problematiserat användandet och tillämpandet av den annars så viktiga demokratiparagrafen.

(---) public service måste varje gång visa och vinna trovärdighet i att spegla hela folket i hela landet, alla politiska perspektiv, granska och bevaka politiska partier och rörelser med samma måttstockar och skärpa, pröva perspektiv mot varandra, spegla bredden av opinionsbildare, agera och markera internt och transparent mot brister i saklighet och oberoende, för att inte bara behålla dem som känner förtroende i dag utan också för att vinna tillbaka dem som förlorat förtroendet. Det handlar om att befästa och upprätthålla förtroendet samt den genuina folkliga legitimitet som krävs.”

Förslag om valobservatörer som granskar medierna

Det förtroendet verkar dock inte vara befäst inom SD riktigt än. I september förra året motionerade SD-ledamöterna Björn Söder och Sven-Olof Sällström om att regeringen skulle bjuda in valobservatörer från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, ODIHR, att granska de svenska mediernas valbevakning under det valår vi nu äntrar.

Ledamöterna skriver bland annat att:

”I Sverige har vi en situation där väldigt många nu hävdar att svensk public service med både SVT och SR är partiskt. Det påstås att valbevakningen, valrapporteringen, den dagliga nyhetsrapporteringen och nyhetsvärdering men också nöjesprogram, kultur och barnprogram är ensidiga och subjektiva. Man hävdar vidare att ledning, styrning, rekrytering och programutbud är ensidigt och gynnar ensidigt en sida av det politiska spektrumet. Vi delar denna kritik mot svensk public service.”

Ärendet ligger, tillsammans med en lång rad andra valrelaterade förslag, och väntar på att beredas i Konstitutionsutskottet under våren. 

Nämnda personer

Sven-Olof Sällström

Riksdagsledamot (SD)
Officersutbildning

Per Bolund

Tidigare språkrör Miljöpartiet, miljö- och klimatminister, vice statsminister, riksdagsledamot
Fil. mag i biologi (Stockholms uni. och Stirling uni. i Skottland 1996), doktorandutbildning i systemekologi (Stockholms uni., 2000-2002)

Aron Emilsson

Riksdagsledamot (SD), ordförande i utrikesutskottet, ledamot i partistyrelsen, utrikespolitisk talesperson
Fil. kand i kulturarvsstudier (Göteborgs uni., 2013)

E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

Altinget logo
Stockholm | Köpenhamn | Oslo | Bryssel
Politik på allvar
AdressJohannesgränd 1111 30 StockholmRedaktionen+46 (0)8 12 13 14 24[email protected]Prenumerationsärenden+46 (0) 73 529 99 09[email protected]Org.nr. 556980-5269
Chefredaktör och ansvarig utgivare:Sanna RaymanCFOAnders JørningKommersiell direktörLars GrafströmVdChristoph NørgaardOrdförande och utgivareRasmus Nielsen
Copyright © Altinget, 2024