Budget 2022: Folkhälsomyndigheten får mindre pengar än väntat

I budgetpropositionen för 2022 vill regeringen satsa 5 miljarder kronor extra på hälso- och sjukvården.

Av dessa ska 2 miljarder läggas på att hantera vårdskulden och korta vårdköerna och 2 miljarder ska gå till personalsatsningar inom hälso- och sjukvården. En miljard ska gå till förlängda vårdsatsningar på bland annat kvinnors hälsa, förlossningsvård och cancervård.

Folkhälsomyndigheten: ”Lägre än vi hoppats på”

Men trots miljardsatsningarna ger regeringen ett lägre anslag till flera myndigheter inom hälso- och sjukvårdsområdet än vad de bedömer att de behöver.

Folkhälsomyndigheten är en av de myndigheter som får lägre anslag än väntat. Myndigheten har äskat 560 miljoner kronor men får istället 511 miljoner kronor.

– Det är lägre än vi hoppats på. Men som myndighet är det vår uppgift att anpassa oss till den styrning som vi får, och budgeten blir ramen för vår verksamhet nästa år, säger Christina Forss, ekonomichef på Folkhälsomyndigheten, till Altinget.

Kortsiktig finansiering

Myndigheten äskade mer pengar eftersom man bedömer att det behövs mer pengar för att hantera pandemin och parallellt intensifiera det breda förebyggande folkhälsoarbetet.

– Vi ser att behoven finns. Men under 2021 har vi löpande fått de medel vi har behövt för att hantera pandemin. Vi får hoppas att det blir så framåt också, säger Christina Forss.

– Vi får se detta som en bra bas, men det innebär att vi blir mer beroende av kortsiktig finansiering av enskilda uppdrag.

Ni får alltså sätta ert hopp till ändringsbudgetarna?

– Ja. Om vi får uppdrag som vi inte kan göra inom ramen för den ursprungliga budgeten så får vi begära kortsiktig finansiering.

Hur påverkas era prioriteringar med det lägre anslaget?

– Myndighetsledningen får titta på detta och hur vi ska prioritera, och så får vi kommunicera behoven kring enskilda uppdrag.

– Hade vi fått det vi äskat skulle det varit lättare för vår planering.

Är du förvånad att ni fick ett lägre anslag?

– Vi äskade ju mer av en anledning, men det vi fick ligger ju i linje med det som låg i budgeten för 2021 i början. Men jämfört med årets prognos är det lågt.

V: Strössel snarare än långsiktighet

Oppositionen är kritisk till budgetpropositionen. Vänsterpartiets vårdpolitiska talesperson Karin Rågsjö tycker att regeringen strösslar med pengarna.

– Det behövs en tydlig och manifest plan som sträcker sig längre framåt i tiden, säger hon till Altinget.

Rörande regeringens satsning på uppskjuten vård saknar Rågsjö även här en tydlighet.

– Det är en jättefråga, och vi undrar hur den ska gå till. Det återges inte i reella siffror, säger hon.

”Personalen är A och O”

Trots regeringens personalsatsning för hälso- och sjukvården menar Rågsjö att satsningen är otydlig.

– Det är fortfarande stora nedskärningar i regionerna på sjukhusen. Även om det är regionerna själva som skär ner måste regeringen svara upp med en tydligare plan bland annat för hur vårdpersonalen ska få en bättre arbetsmiljö.

– Är det något vi lärt oss av pandemin är det att det är personalen som är A och O.

KD: Ingen satsning på primärvården

KD:s vårdpolitiska talesperson Acko Ankarberg Johansson påpekar att Kristdemokraternas egen skuggbudget satsar mer på hälso- och sjukvården än vad regeringen gör. Framför allt saknar hon en tydlig förstärkning av primärvården.

– Den behövs bland annat för att vi ska få fler allmänspecialister och distriktssköterskor, säger hon till Altinget.

Regeringens satsning med 2 miljarder kronor på att hantera vårdskulden under 2022 tycker Ankarberg Johansson ”är tunt” eftersom det verkar gälla för endast ett år framåt.

Att hälso- och sjukvården dock fått ”gigantiska pengar” för att klara pandemin är det ingen tvekan om, konstaterar hon.

– Men när pandemin ebbar ut är det som att regeringen inte ägnar tid och engagemang åt hälso- och sjukvården längre, säger Acko Ankarberg Johansson.