Debatt

Slutreplik: Nilssons idéer om skogsbruk konserverar oss i det fossila samhället

SLUTREPLIK. Magnus Nilsson kompenserar för borttagandet av skogsnyttjande genom överskott från annat. Detta "annat" är antagligen industriella verksamheter med rötterna i olje-, kol- och mineralutvinning, skriver Anders Pettersson, Västerbottens allmänningsförbund.

"Skogsnäringen en viktig del av Sveriges ekonomi."
"Skogsnäringen en viktig del av Sveriges ekonomi."Foto: Henning Bagger/Ritzau Scanpix
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Anders Pettersson
Näringspolitisk talesperson, Västerbottens allmänningsförbund

I en replik på mitt inlägg om samhällets kostnader för naturvårdsavsättningar försöker Magnus Nilsson förklara att det inte kostar samhället något att avstå från att bruka skog. Tvärtom skulle det närmast kunna vara lönsamt att låta stora arealer stå orörda. Sättet som det sker på är enligt Nilsson genom att annan ekonomisk verksamhet betalar för att skogar får stå kvar och tjäna som stora kollager.

Läs också

Pengar från olja och kol

Resursutnyttjande skapar ekonomiska värden i samhället. Tas något bort blir det mindre att dela på. Tillförs något i samma omfattning som det som tas bort uppstår status quo.

Jag ser borttagande av brukandemöjligheter för skog som en förlust och en kostnad. Nilsson kompenserar för den förlusten via överskott från annat och får inga kostnader eller till och med plussiffror. Man kan fråga sig varifrån pengarna ska komma som ska göra detta ”icke brukande” av skog lönsamt?

Att i allt för hög grad beskära nyttjandet av dessa skogar, i en del av världen där brukandet gör minst skada, är i högsta grad oförnuftigt.

Anders Pettersson
Västerbottens allmänningsförbund

Jo, antagligen från industriella verksamheter med rötterna i olje-, kol- och mineralutvinning. Hur blev det då med det förnybara och hållbara?

Högsta grad oförnuftigt

Om vi hade stått inför en situation med en förväntad snabb inbromsning av världskonsumtionen hade resursbortfall kunnat accepteras på ett annat sätt. Personligen tror jag inte på en sådan utveckling.

En växande världsbefolkning där en betydande del dessutom lever under ganska knapra förhållanden kommer sannolikt att vilja fortsätta att förbättra sin materiella levnadsstandard. Därför är det viktigt att vår gemensamma konsumtionsmix får en så hög andel förnybart som möjligt. I detta har vedfiber hämtat från skogar i norra Europa en viktig roll att fylla.

Att i allt för hög grad beskära nyttjandet av dessa skogar, i en del av världen där brukandet gör minst skada, är i högsta grad oförnuftigt.

Det fossila samhället

Ledstjärnan för all klimatrelaterad utveckling borde vara att det fossila ska stanna under jord. Visst skulle man också kunna lagra kol i nordliga skogar utan att använda den resurs som byggs upp. Det är dock en sämre väg att gå så länge som det leder till ökat behov av olja och kol.

Dessutom är skogsnäringen en viktig del av Sveriges ekonomi. Det är också större risker med att lagra kol ovan jord. Äldre skogars kollager kan fort omsättas till koldioxid genom till exempel stora bränder. Nilssons idéer om att samhällsvinsten blir större ju mer svensk skog som lämnas orörd leder oss, som jag ser det, inte bort från det fossila samhället. Tvärtom konserverar de oss i det.

I behov av revidering

När det gäller biologisk mångfald borde Nilsson också veta att målet i ”Levande skogar” aldrig kommer att nås ens om allt skogsbruk upphör. Alla naturligt förekommande arter i skogslandskapet kommer aldrig att få gynnsam bevarandestatus. Detta mål är i behov av revidering. Men den delen av debatten kanske vi tar en annan gång.

Gissningslek

Slutligen en kort kommentar beträffande Nilssons beräkningar av nuvärden utifrån dagens priser på utsläppsrätter och koldioxidskatt. Det finns enorma osäkerhetsfaktorer sett i ett hundraårsperspektiv både vad gäller kalkylränta och prisnivåer kopplat till kollagring. Det blir mer en gissningslek utan större värde.

Dokumentation

Läs tidigare inlägg i debatten: 

"Miljömålet i skogen kan nås utan kostnad"

Den samhällsekonomiska kostnaden för att nå miljömålet "Levande skogar" är förmodligen nära noll. Problemet är att det i dag saknas en brygga mellan det som är samhällsekonomiskt rationellt till det som är företagsekonomiskt rationellt, skriver Magnus Nilsson, miljökonsult.

"Vad får naturvård i den svenska skogen kosta?"

Det krävs större tydlighet från politiken om hur stora mängder skog som ska undantas från rationellt bruk. Men för att politiken ska kunna prioritera, måste forskningen ge bättre svar på vad naturvården kostar samhället, skriver Anders Pettersson, Allmänningarna i Västerbotten.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00