"Satsa på de största reningsverken längs Östersjöns kust"

DEBATT. Att införa avancerad vattenrening på de största reningsverken i kustzonen kan minska utsläppen av läkemedel och andra problematiska ämnen. Det vore en välmotiverad satsning för att skydda Östersjön, skriver Emma Undeman, forskare vid Östersjöcentrum.

Emma Undeman
Miljökemist och forskare, Stockholms universitets Östersjöcentrum

 

Aldrig förr har det funnits så mycket kemikalier i samhället och i vår vardag. I takt med den globala befolkningsökningen och ekonomisk tillväxt har produktionen och användningen av kemikalier stadigt ökat.

Vi vet för lite

Produktionskurvorna för bland annat plast, bekämpningsmedel och läkemedel har pekat kraftigt uppåt sedan 1950-talet. Förr användes relativt få kemikalier i stora mängder och utsläppen kom ofta från ett fåtal punktkällor.

I dag används betydligt fler olika kemikalier, ofta i mindre mängder, och utsläppskällorna är många och diffusa. Även om både lagstiftningen och vår riskmedvetenhet har förbättrats radikalt vet vi allt för lite om vilka kemikalier som släpps ut till miljön eller i vilka mängder.

Detta är en stor utmaning för både människor och havsmiljön.

Reningsverken som viktig plats

En grundprincip i europeiskt miljöarbete är att föroreningar ska bekämpas vid källan. Men på grund av en rad problem med EU:s kemikalielagstiftning, svagheter i arbetet med att identifiera de ämnen som bör fasas ut, samt kemikalieproblematikens globala karaktär, finns det behov av kompletterande åtgärder.

En åtgärd som ofta lyfts fram är avancerad rening av avloppsvatten. Tonvis av läkemedel och andra kemikalier kommer varje år in i avloppssystemen när vi exempelvis tvättar kläder, städar, duschar eller går på toaletten. Därmed blir reningsverken en viktig samlingsplats för många diffusa kemikalieutsläpp i den urbana miljön.

Långsiktiga effekter oklara

Avloppsvatten innehåller ett brett spann av olika kemikalier, däribland läkemedel. HELCOM:s/UNESCO:s statusrapport från år 2017 visar att många läkemedel är vanligt förekommande i vattenmiljön. Flera av dem hittas i kustzoner och även ute i öppet hav där utspädningen är stor.

Vissa bästsäljande smärtstillande läkemedel uppmäts för närvarande i koncentrationer i kustzonerna som överstiger de gränsvärden som satts för att skydda vattenlevande organismer. Kunskapen om hur Östersjöns marina organismer påverkas är dock begränsad. Vi vet ännu inte vad en längre tids exponering för låga koncentrationer av läkemedel kombinerat med tusentals andra ämnen ger för långsiktiga effekter i havet.

Denna osäkerhet ska dock inte tas som skäl för att inte agera. Snarare tvärtom.

Reningsgraden varierar

Dagens konventionella avloppsreningsverk är konstruerade för att rena vattnet från näringsämnen och organiskt material men saknar teknik för att avlägsna många läkemedel och andra kemiska föroreningar.

Reningsgraden varierar stort för olika kemikalier men är särskilt låg för många av de vattenlösliga och stabila ämnena.

Avsevärt förbättra skyddet

Genom att uppgradera ett reningsverk med tekniker för mer avancerad rening kan man minska kemikaliekoncentrationerna i utgående vatten med i genomsnitt cirka 70-80 procent. De riktigt stora reningsverken tar hand om en stor andel av den totala mängden avloppsvatten.

I kustområdet runt Östersjön bor cirka 28 miljoner människor, som är anslutna till något av de över 600 lite större kommunala reningsverken. Av dessa behandlar de 45 största reningsverken hela 70 procent av allt avloppsvatten i området.

Att förbättra reningen på dessa 45 verk skulle leda till kraftigt minskade utsläpp av både kända och okända ämnen – och avsevärt förbättra skyddet av Östersjöns känsliga marina miljöer.

Fördelning av bidrag

I Sverige satsar regeringen totalt 165 miljoner kronor på avancerad vattenrening av avloppsvatten under perioden 2018-2020.

För att maximera samhällsnyttan bör investeringsbidragen framför allt fördelas till kommuner som antingen står för en stor andel av de totala utsläppen av avloppsvatten eller släpper ut sitt avloppsvatten till särskilt känsliga vattendrag eller värdefulla vattenresurser.

Producenternas ansvar

Ur ett Östersjöperspektiv är det viktiga att minska den totala massan av vattenlösliga och stabila föroreningar som släpps ut i avrinningsområdet och framförallt nära kusterna.

På sikt är det också viktigt att diskutera kemikalieproducenternas ansvar för att bekosta denna typ av åtgärder riktade mot deras produkter.

Så skyddar vi Östersjön

Vi lever i en tid när kemikalier genomsyrar hela vårt samhälle. Trots år av forskning vet vi fortfarande för lite om vilka effekter detta kan få i miljön på lång sikt.

Vi behöver skaffa oss mer kunskap om vilka kemikalier som når vattenmiljön via reningsverken och deras effekter. Men vi måste också agera utifrån försiktighetsprincipen, en annan grundbult i europeisk miljöpolicy, och vidta nödvändiga åtgärder både uppströms och nedströms.

Avancerad vattenrening på de största reningsverken längs Östersjöns kust vore ett stort steg på vägen.

Forrige artikel "Staten ska absolut inte vara turismoperatör" Næste artikel Debatt: Så hjälper vi kommunerna med den cirkulära omställningen Debatt: Så hjälper vi kommunerna med den cirkulära omställningen
  • Rapportera

    Joakim Larsson · Professor i Miljöfarmakologi, Göteborgs universitet

    Östersjön inte första fokus för risker med läkemedel

    Få, om ens några, läkemedel beter sig som "klassiska" svårnedtrybara, fettlösliga miljögifter (PCB, DDT) som tenderar klättra i näringskedjorna och ge effekter långt från utsläppskällorna. All forskning kring läkemedel i miljön tyder på högst risk nära utsläppskällorna och där utspädningen är låg eller måttlig (även om man kan hitta läga halter av vissa läkmedel ute till havs så hittar man högre, eller t o m mycket högre halter nära källan). Om man skall prioritera reningsåtgärder just m a p läkemedelsrester i Sverige menar jag att därför det inte är Östersjön som är mest utsatt, utan sötvattensmiljön - primärt p g a den mindre utspädningen och närhet till källan. Jag skulle därför förorda åtgärder allra först i recpienter som är små i relation till den lokala avloppsvattenbelastningen (oavsett om de mynnar i Östersjön eller ej). Om det i stället är presistenta, fetsslösliga kemikalier som man vill hantera riskerna kring är det primärt de största utsläppskälloprna (stora reningsverk) som borde vara prioriterade. I det falet är utspädningsfaktorer och recipientens läge inte fullt lika centralt, då eventuella effekter kan manifesteras långt borta och som ett resultat av de sammanlagda utsläppen (regionalt eller t o m globalt). Sammataget är jag positiv till avancerad rening för att hantera risker med det totala kemikalieflödet till miljön, men olika riskbilder kan kräva olika prioriteringar kring var och i vilken ordning sådana satsningar skall göras.

Tyskt lokalval ger grön vind i seglen

Tyskt lokalval ger grön vind i seglen

UTBLICK. I Tysklands folkrikaste delstat Nordrhein-Westfalen gick väljarna till valurnorna i kommunalval denna vecka. Valens stora vinnare blev De gröna, som rycker fram i delstat efter delstat. Nästa år är det val till den tyska Förbundsdagen och mycket talar för att De gröna får en nyckelroll i regeringsbildningen.