M: Bort med bonus malus, men oklart vad som ska ersätta

Moderaternas vikarierande miljö- och klimatpolitiska talesperson Louise Meijer har blivit varm i kläderna under en höst med flera klimat- och miljöpolitiska bataljer kring bland annat skogens klimatroll och plastskatter.

Under de senaste månaderna har partiet också tagit ställning för att skrota bonus malus-systemet efter att både Konjukturinstitutet, SNS Konjukturråd och Riksrevisionen pekat på att styrmedlet inte är den mest kostnadseffektiva åtgärden för att bidra till att dra ner på utsläppen i transportsektorn.

Louise Meijer anser att det inte ens räcker med att en översyn av styrmedlet ska genomföras av regeringssamarbetet.

– Ur vårt perspektiv borde det slopas helt och hållet. Vi har sett Riksrevisionen, Konjukturrådet och Konjukturinstitutets granskning och alla säger att bonus malus inte fungerar. Omställningen är inte gratis. Det betyder att varje krona vi lägger behöver användas så effektivt och smart som möjligt. Det görs inte med bonus malus.

Moderaterna håller därför på att ta fram ett nytt styrmedel för miljöbilar och tittar för tillfället på hur det ska se ut, fortsätter Louise Meijer.

Jag tror att det finns andra vägar och att man kan titta på andra styrmedel. Reduktionsplikten är en. Koldioxidskatten är inte det enda styrmedlet man kan använda.

Louise Meijer (M)
Om att partiet inte vill följa rekommendationerna från granskningar av nuvarande styrmedel

– Där har vi inga besked i dagsläget utan vi kommer att återkomma med det. Det man kan säga är att det är en stor politisk och ekonomisk risk har fått bäras av konsumenter, när politiken har pekat ut olika typer av miljöbilar vilka sen har tappat i värde. Det är en invändning som man bör ta på största allvar.

Moderaterna var ett av partierna som drev på för att införa bonus malus. Att ta fram nya styrmedel – finns det ett stöd i exempelvis branschen för att ännu en sådan diskussion behöver tas?

– Klimatpolitik kan inte bedrivas på det sättet att man av prestige håller fast vid ett styrmedel som har dömts ut. EU:s nya krav på miljöbilar kommer också, enligt vad forskningen säger, leda till att bonus malus bidrar till att konsumenten kommer att bära en stor del av kostnaden istället för biltillverkarna, om jag har förstått det rätt.

Klimatpolitik kan inte bedrivas på det sättet att man av prestige håller fast vid ett styrmedel som har dömts ut.

Louise Meijer (M)
Om att partiet har svängt i relation till bonus malus

Det är klart att biltillverkarna tackar ja till något som gör att en ekonomisk börda lyfts från deras axlar, säger Louise Meijer till Altinget och fortsätter:

– Man kan ju inte heller säga att en långsiktighet ska gå före effektiviteten av styrmedlet som sådant. I den avvägningen måste man titta på vad forskningen bedömer är effektivt för att uppnå våra uppsatta klimatmål. Där är ju forskningen enig.

Forskarna är också eniga om att man bör höja koldioxidskatten. Vill ni också det?
– Vi har ju en av världens högsta koldioxidskatter i Sverige.

Men de säger att den bör höjas ytterligare?
– Jag tror att det finns andra vägar och att man kan titta på andra styrmedel. Reduktionsplikten är en. Koldioxidskatten är inte det enda styrmedlet man kan använda.

Var hittar ni inspiration hittills till andra utformningar?
– Vi tittar på olika reformer och lyssnar in forskningen.

Kan du specificera vilka åtgärder ni tittar mer på?
– Nej, det kan jag inte, utan jag får återkomma.

Men räcker det som ni föreslår för att nå de 5-8 procentens utsläppsminskning som krävs nationellt enligt riksdagens antagna målsättning för sektorerna utanför utsläppshandeln?
– Med att lägga 1,5 miljarder på elektrifiering, med att lägga sex gånger mer än vad regeringen föreslår på laddinfrastruktur och med vår stora internationella klimatsatsningar så kommer vi att få mycket större utsläppsminskningar. I Sverige men framför allt globalt sett. Det gör att man får större utsläppsminskningar med Moderaternas politik.

Vi har nationella mål – kommer dessa förslag leda till nationella utsläppsminskningar?
– Med de åtgärderna och vårt förslag på ett klimatavdrag, så menar vi att vår politik är bättre rustad för att kunna uppnå målen.

Vad är det som ska styra att en basindustri ska kunna få det här avdraget som ni pratar om?
– Det finns inte på plats ännu så det behövs en utredning först. Men en modell finns för detta i Nederländerna. Här menar vi att avdraget skulle vara ett komplement till Industriklivet, som går in i forskning- och utvecklingsstadiet. När du väl har gjort utsläppsminskningen ska du också få en reduktion. Sänkningen av bolagsskatten ska vara kopplad till hur stor utsläppsminskning du genomfört.

Räcker de föreslagna 300 miljonerna då?
– Jag tror att alla åtgärder under utgiftsområde 20 behöver prövas för att se om de ska växlas upp.

Är det fler partier som ställer sig bakom ert avdrag?
– De andra partierna vet vad vi tycker, men detta är ett förslag som vi driver enskilt.

Hur är det med Svenskt näringsliv – vad har de sagt om ert förslag?
– Vi har inte fått någon negativ reaktion i alla fall. Detta skulle ju gynna företagen så jag har svårt att se att det skulle vara negativt.

En annan punkt där Moderaterna har förändrat sin tidigare linje rör den gröna skatteväxlingen. Ungdomsförbundet förespråkar fortsatt åtgärden, men moderpartiet kommer inte att vilja bidra till att genomföra ytterligare skattereformer på uppskattningsvis nio miljarder kronor som partierna bakom januariavtalet satt upp som mål.
– Vi är emot det, säger Louise Meijer till Altinget.

Tidigare har ni sagt flera gånger att ni vill se en grön skatteväxling?
– Det vi kan se är att den gröna skatteväxlingen inte har fungerat. Det läggs på skatter som inte har ett klimatsyfte, utan bara ett fiskalt syfte. Den gröna skatteväxlingen innebär ju sedan i grund och botten också att man beskattar ett underlag som är sinande, vilket gör att man riskerar stabiliteten i de offentliga finanserna. Om man bygger intäktssidan på ett sinande underlag bygger man in en instabilitet, vilket vi inte tror är bra.

Om man ser till den miljöpolitiska sidan så är det konstaterat att de flesta antagna miljömålen i riksdagen inte nås. Hur skulle er föreslagna politik leda till högre måluppfyllelse?
– På en övergripande skulle jag säga att vi satsat mycket på havs- och vattenmiljön. Där lägger vi tio miljoner mer än regeringen. Lova-stöden är ett exempel och satsningarna på Helcom är ett annat. Det har visat sig vara rätt effektivt och det är något som vi införde under Alliansregeringen.

Ni föreslår att den skyddade arealen i skogarna inte ska utökas och förespråkar också lägre avverkningsåldrar. Hur ser ni att det går ihop med ”Levande skogar”-målet?
– Vi tror att det är en bra avvägning mellan att ha skyddad natur och att ha en avverkning i Sverige. Om vi ska ha höga klimatmål och ersätta till exempel stål med träd i byggnader, så måste man också få lov att avverka. Man kan inte samtidigt tycka att skogen och trädprodukterna ska ersätta koldioxidintensiva varor, men inte få lov att avverka skogen.