Ibrahim Baylan tror sig kunna blidka Norge

I den svenska energiöverenskommelsen ingår att förlänga elcertifikatsystemet till 2030 och utöka med 18 terawattimmar nya elcertifikat. Men en del i överenskommelsen kräver mer än en majoritet i Sveriges riksdag, den kräver också att få Norge med på tåget. I dag har Sverige och Norge en gemensam marknad för elcertifikat och ändringar i systemet är en angelägenhet för båda länderna.

Energiminister Ibrahim Baylan (S) är övertygad om att höstens förhandlingar ska resultera i en överenskommelse mellan länderna, trots att åsikterna är väldigt olika.

– Det får man ha respekt för. Norge vill inte sätta nya mål, det vill Sverige. Det gäller ju att hitta en väg framåt där, säger energiminister Ibrahim Baylan till Altinget.

Möttes i Oslo

I november reste Ibrahim Baylan för att träffa olje- och energiminister Tord Lien i Oslo och diskutera de svenska planerna. Om det är Tord Liens tur att komma till Sverige nästa gång svarar inte Baylan på.

– Jag tyckte det var ett bra möte, jag har alltid haft väldigt lätt att prata med Tord Lien och vi har respekt för våra olika utgångspunkter. Det i sin tur grundar sig på att vi har väldigt olika energisystem. Norge har ju nästan 100 procent i vattenkraft och det är något de fortsätter investera i. Sverige har som bekant fyra kärnkraftsreaktorer som kommer att fasas ut de kommande fyra åren, säger Ibrahim Baylan.

Svensk överenskommelse norsk katastrof

Enligt Tord Lien innebär energiöverenskommelsen att Sverige behåller kärnkraften och bygger ut elcertifikatsystemet. "Hade svenskarna gjort det motsatta, nämligen att fasa ut atomkraften som de har sagt i 15 år att de ska göra, och upphört med elcertifikaten, så hade vi snabbare fått en balans i det norska kraftsystemet. Då kunde vi glömma de olika subventionerna och skapat lönsamma arbetsplatser" sade han till den norska nyhetsbyrån Europpower i höstas.

Tord Lien kallade vid samma tillfälle den svenska energiöverenskommelsen för "en katastrof för det norska energisystemet". 

– Jag har inga synpunkter på det. Tord Lien och Norge har en annan ingång. Vi har andra förutsättningar. Vi har också kommit överens med en stor majoritet i riksdagen om en energipolitik, den kommer vi steg för steg att fullfölja. Vi kommer att göra det ödmjukt och respektfullt mot våra grannar. Jag är tämligen säker att vi kommer hitta lösningar, säger Ibrahim Baylan. 

Målet en proposition i mars

Enligt tidsplanen skulle regeringen behöva lämna över en proposition till riksdagen senast i mars nästa år, för att den ska hinna behandlas av riksdagen före sommaren och kunna träda i kraft vid årsskiftet 2018. Det säger Gustav Ebenå, enhetschef på Energimyndigheten. Med andra ord behöver Norge och Sverige ha nått en samsyn under vårvintern.

– I den bästa av världar skulle det bli så, då ger man marknaden så stor långsiktighet som möjligt. Annars blir det ett halvår till i limbo, säger han till Altinget.

Även Gustav Ebenå har gott hopp om att Sverige ska komma överens med Norge. Norges problem är inte framför allt elcertifikatsystemet, utan den stora tillgången på el i allmänhet, enligt honom.

– Vi har en gemensam nordisk elmarknad. Det pressar norska elpriser neråt. Men, det är bara de svenska besluten om elcertifikaten som man har möjlighet att ha synpunkter på, säger han.

– Jag skulle bli förvånad om det blir tvärt nej.

Ingen vill göra något korkat

 Både Sverige och Norge vill ha ett system som fungerar. Det ligger inte i någons intresse att göra något korkat, betonar Ebenå.

– Majoriteten av frågorna finns det inga motsättningar i, där finns en samsyn, säger han och tror det ska gå att komma överens om detaljer i systemet från och med 2020.

Att Norge säger nej till de svenska planerna skulle kunna leda till att det uppstår två olika system för elcertifikat. Detta eftersom möjligheten för en anläggning att bli berättigad till elcertifikat i dagens system upphör 2020, men tilldelningen fortsätter till 2035. Därmed skulle det finnas ett svensknorskt system och ett svenskt elcertifikatsystem som startar år 2020. Det vore allt annat än en önskvärd lösning.

– Dels skulle det ge mycket sämre likviditet, dels skulle det bli helt obegripligt, säger Gustav Ebenå.

 LÄS OCKSÅ: Norsk minister dömer ut svensk energipolitik

Tillägg: Tisdagen den 20 december slutade Tord Lien som olje- och energiminister och ersattes av Terje Søviknes.