Nya energimål ska nås med beprövad modell

ELCERTIFIKAT. Målet för utbyggnaden av förnybar energi till år 2030 nås bäst genom att fortsätta efter dagens modell för elcertifkat, enligt Energimyndigheten. Nu återstår bara att få norska regeringen med på planen.

<div>Glötesvålens vindpark, Härjedalens kommun.</div>
Glötesvålens vindpark, Härjedalens kommun.
Foto: Ox2
Johanna Alskog

Den norsksvenska marknaden för elcertifikat sträcker sig fram till år 2035, sedan kommer norrmännen att lämna skeppet. Men Sverige har för avsikt att använda sig av en förlängning av elcertifikatssystemet för att uppnå energiöverenskommelsens mål för förnybar energi efter 2020: ytterligare 18 terawattimmar till år 2030.

Energimyndigheten har haft i uppdrag att se över hur förlängningen ska gå till och kommit fram till att säkraste metoden är att sitta still i båten. Det vill säga att fortsätta som tidigare genom att en anläggning för förnybar energi som tas i drift mellan åren 2020 och 2030 tilldelas elcertifikat under 15 år. Därmed föreslår Energimyndigheten att systemet för elcertifikat förlängs till år 2045. Kvotkurvan läggs för att gynna en högre takt i utbyggnaden mot slutet av tioårsperioden.

Inte läge för experiment

Det finns alternativa vägar att gå, enligt Gustav Ebenå, enhetschef på Energimyndigheten. En idé var att införa en kortare tilldelningsperiod och låta systemet sträcka sig till exempelvis 2040. Ett annat förslag var att anläggningarna skulle få elcertifikat under en kortare period ju senare i perioden som de tas i drift.

– När man skrapar på det här och försöker se hur det skulle fungera i praktiken, så finns det för många frågetecken.  Med ett system som fungerat någorlunda väl i 15 år krävs det bra argument för att vi ska ge oss på det. Det är inte läge att experimentera, säger han till Altinget.

Fakta
Direkt ut på remiss
Rapporten skickades omedelbart ut på remiss av miljö- och energidepartementet. Sista svarsdatum är den 25 november.

Energimyndigheten har haft fria händer från regeringen, men har alltså inte valt att utnyttja svängrummet.

– Att nå målet till år 2030 har varit hemläxan, säger Gustav Ebenå.

Mikrosol plockas bort

Energimyndigheten föreslår en del förändringar. Ett exempel är att små solelsanläggningar inte längre ska berättigas stöd, där finns ett investeringsstöd och det finns dessutom nackdelar för små anläggningar att vara med i elcertifikatssystemet som är mer anpassat för större volymer.

– Det finns elegantare sätt att lösa det, säger Gustav Ebenå och hänvisar till förslagen i den solstrategi som Energimyndigheten också presenterade på måndagen.

Energimyndigheten vill också införa någon form av stopp för när i perioden till och med 2045 som en anläggning kan få stöd. Ett sådant stopp finns inte i dag, det enda som händer är att anläggningen ifråga får stöd under ett färre antal år. Norrmännen har infört ett sista datum-stopp, efter det kan inte en anläggning som tas i drift beviljas elcertifikat.

– Vi behöver någon form av stopp, kanske kan man koppla det till målupppfyllelse eller till datum eller något annat sätt som fungerar bra. Vi vill få i uppdrag att ta fram en lösning, säger Gustav Ebenå.

Sträva uttalanden från norska energiministern

Den norsksvenska gemensamma elcertifikatmarknaden upphör först år 2035, förslaget att förlänga det svenska certifikatsystemet till år 2045 gäller investeringar från och med år 2020. Med andra ord påverkar de svenska besluten Norge och den norska olje- och energiministern Tord Lien har gjort relativt sträva uttalanden om den svenska energipolitiken.

– Det finns en idé i den norska debatten om att den förnybara energin pressar ner elpriserna, säger Gustav Ebenå.

LÄS MER: Norsk minister dömer ut svensk energipolitik

Norsksvenska förhandlingar igång

Sverige kan inte gå fram med sina planer utan att konsultera norrmännen. 

– De kan ha synpunkter på hur det går till, det finns ett förhandlingsmoment i avtalet med norrmännen. Förhandlingarna har i praktiken redan inletts, säger Gustav Ebenå.

Om regeringen lämnar en proposition till riksdagen i mars, som kan träda i kraft den 1 januari 2018, kan marknaden få de tydliga och långsiktiga signaler som man vill ha, påpekar Gustav Ebenå. 

Dokumentation

Elcertifikat

är ett ekonomiskt stöd för producenter av förnybar el och har funnits i Sverige sedan år 2003. Sedan den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad, handel med elcertifikat kan ske över gränserna

Målet för den gemensamma elcertifikatsmarknaden är att öka elproduktionen med 28,4 TWh mellan åren 2012 och 2020. Sverige ska finansiera 15,2 terawattimmar och Norge ska finansiera 13,2 terawattimar.

För varje producerad megawattimme (MWh) förnybar el får producenterna ett elcertifikat av staten. Elcertifikaten ger en extra intäkt när de säljs på en öppen marknad till elleverantörer med kvotplikt.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00