Energieffektivisering riskerar tappa fart

MYNDIGHETSBUDGET. Energimyndigheten har varnat för att arbetet med energieffektivisering går för långsamt, men regeringen gör ändå en rejäl neddragning på anslaget.

– Jag är bekymrad att vi tappar fart i arbetet, säger generaldirektör Robert Andrén. 

Riksdagens uppsatta mål för energieffektivisering – 50 procent till år 2030 – kan vara utom räckhåll om inte mer görs. Den varningen har Energimyndigheten fört fram till regeringen i sitt budgetunderlag tidigare i år. Energimyndigheten föreslår i budgetunderlaget att regering och riksdag bör skala upp arbetet rejält, från årets drygt 200 miljoner till nästan 380 miljoner.

– Jag tror energieffektivisering behöver få en viktigare roll i den framtida utvecklingen av energisystemet. Vi har pekat på att det inte är självklart att man når målen om man inte fortsätter eller skalar upp arbetet, säger generaldirektör Robert Andrén till Altinget.

Omvandlas till kommunstöd

Men regeringen väljer istället att använda lejonparten av anslaget för energieffektivisering till ett statligt stöd för kommunala energi och klimatrådgivare. Av 201 miljoner blir 28 kvar för Energimyndigheten att förfoga över.

– Vi får prioritera hårdare hur vi jobbar med mindre medel, men jag är bekymrad över att vi tappar fart i arbetet med energieffektiviseringen. Det handlar också om att vi ska leverera mot EU:s krav på området, säger Andrén som pekar ut industrin, transporterna vid sidan om service och byggnader som viktiga områden.

Bredare industrikliv

Det är en rad ändringar i budgeten som påverkar Energimyndigheten. Bland annat så förstärker regeringen anslaget till industrins klimatinvesteringar, Industriklivet. Samtidigt breddas anslaget till att även kunna industriprojekt såsom biodrivmedel, plastreturraffinaderier, vätgasproduktion, återvinningsanläggningar och batteriproduktion.

– I grunden tycker jag det är väldigt bra. Vi måste tänka mer i värdekedjor. Om vi exempelvis tar de totala utsläppen från fordon, så måste vi titta på hela kedjan från brytningen av järnmalm och produktionen av bilen till dess användning och själva bilens utsläpp, säger Andrén.

Energisäkerheten ska stärkas

En annan positiv del i budgeten är satsningen på totalförsvaret, vilket innebär ett uppdrag – och ett anslag på 14 miljoner – för Energimyndigheten att arbeta med en säker energiförsörjning.

– Det är jätteviktigt att vi får det här uppdraget och kan jobba med det. Energin är en central komponent i ett fungerande samhälle. Här kommer vi jobba ihop med branschen för att täppa igen de luckor och svagheter som finns, säger Andrén.

Förvånad över utebliven satsning

Däremot är Robert Andrén förvånad över att satsningen generellt på forskning och innovation inte är mer omfattande.

– Jag hade trott på en kraftfullare satsning, inte minst i den situation vi har med coronapandemin. Det är nu extra centralt att satsa på forskning och innovation kring de stora samhällsutmaningarna. Det behövs, säger han.

Forrige artikel Älvräddarna överklagar regeringens vattenkraftsplan Älvräddarna överklagar regeringens vattenkraftsplan Næste artikel Klimatkraven stora kruxet i EU:s jordbrukssamtal Klimatkraven stora kruxet i EU:s jordbrukssamtal
KD vill lägga ner Havs- och vattenmyndigheten

KD vill lägga ner Havs- och vattenmyndigheten

MYNDIGHETER. Kristdemokraterna vill lägga ner Havs- och vattenmyndigheten. "Det finns en stor kritik mot myndigheten" säger partiets miljöpolitiska talesperson Kjell-Arne Ottosson.