"Det måste till betydligt mer i frågan om övergödning"

SLUTREPLIK. Handelsgödselanvändningen handlar inte bara om övergödsling eller inte, utan också om hur man kan styra mot en attitydförändring och ökad förståelse för handelsgödsel som en hållbarhetsfråga, skriver Östersjöexpert Lennart Gladh och jordbruksexpert Jan Wärnbäck i en replik till LRF:s Markus Hoffman.

Lennart Gladhsenior konsult och före detta Östersjöexpert på WWF
Jan Wärnbäckjordbruksexpert

Det är glädjande att Markus Hoffmann i sitt svar på vår debattartikel håller med om att det finns arbete kvar att göra för att ta oss närmare en uthållig livsmedelsproduktion – det är en viktig slutsats för miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) och landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) att ta med sig i arbetet under kommande mandatperiod.

Jordbruksverkets siffertrixande

Vi är medvetna om att det finns mycket ny teknik och att detta har potential. Samtidigt konstaterar vi att kväveläckaget efter en kraftig minskning från mitten av 1990-talet åter börjat öka. Jordbruksverket beskrev tidigare detta på sin hemsida där man skrev: ”Mellan 1995 och 2009 minskade urlakningen med 12 procent. Sedan 2009 har det ökat för att 2011 vara tillbaka på 2005 års nivåer”. Detta har Jordbruksverket i den senaste hemsidesuppdateringen ändrat. Nu utesluter man helt ökningen mellan 2009-2011 och beskriver utvecklingen enligt följande: ”Från 1985 till 1995 minskade utlakningen av kväve från jordbruket, före retention i sjöar och våtmarker, med 25 procent och mellan 1995 och 2011 med ytterligare 10 procent”.

Det är anmärkningsvärt att ett statligt verk håller på med denna typ av mörkläggning och siffertrixande. Vi hade också gärna sett att Jordbruksverket själva uttryckt sin åsikt i frågan. Men ser man inte att det finns ett problem så behöver man heller inte göra något åt det.

Att det inte löser hela övergödningsutmaningen att Jordbruksverket uppdaterar sin gödslingsrekommendation, från att bara rekommendera det ekonomiskt optimala utan också beakta miljön, är vi medvetna om. Men detta skulle vara ett steg på vägen från myndighetens sida att visa att man tar frågan på allvar.

Behov av kunskap

Det vi framförallt vill lyfta är att det fortfarande finns ett stort behov av att på ett mer systematiskt sätt än i dag få en uppfattning om mängden handelsgödsel som används. För det som i slutändan avgör är hur handelsgödseln används och variationerna är stora. Detta kan exemplifieras med efterlevnaden av gödslingsfria zoner mot vattendrag. Detta är ett lagkrav i så kallade nitratkänsliga områden för alla lantbrukare i hela EU och alltså inget svenskt särkrav. I en studie från Umeå universitet som tittade på just efterlevnaden konstaterades att drygt 60 procent av undersökta fält i Mälardalen inte efterlevde regeln.

Detta handlar med andra ord inte bara om övergödsling eller inte eftersom denna gödsel inte borde spridits alls, utan också om hur man kan styra mot en attitydförändring och ökad förståelse för handelsgödselanvändningen som en hållbarhetsfråga.

Politiska signaler viktiga

Vår slutsats kvarstår – det måste till betydligt mer i frågan om övergödning och dess orsaker och politiska signaler är viktiga. Miljö- och klimatminister Isabella Lövin och landsbygdsminister Jennie Nilsson har alla möjligheter att bli de första på länge att visa handlingskraft och öka takten när det gäller produktionens hållbarhet.

Forrige artikel "Vi hoppas Centern tar chansen att ställa om Sverige" Næste artikel "Vi behöver mer fakta om våra skyddade skogar"
Konflikten om fjällnära skog – en onödig historia

Konflikten om fjällnära skog – en onödig historia

DEBATT. Skogsstyrelsen har redan alla verktyg som behövs för att hantera fjällnära avverkningsärenden på ett korrekt sätt. Den pågående processen är onödig och har allvarligt skadat enskilda människor, skriver Anders Pettersson, Allmänningarna i Västerbotten.