"Sveriges lantbrukare gödslar inte med för mycket kväve"

REPLIK. Det är bra att frågan om användningen reaktivt kväve fortsätter vara i fokus men för landet som helhet finns ingen överdosering under ett normalt väderår, skriver LRF:s expert Markus Hoffman i en replik till Lennart Gladh och Jan Wärnbäck.

Av: Markus Hoffman
expert, vatten och växtnäring, LRF

Lennart Gladh och Jan Wärnbäck har helt rätt i att handelsgödsel är en hållbarhetsfråga. Det gäller all tillförsel av kväve oavsett om ursprunget är handelsgödsel, gödsel från djur eller biologisk fixering från baljväxter. På 1980- och 1990-talen sågs handelsgödsel mest ur ett övergödningsperspektiv men i dag är det lika mycket en klimatfråga. Det gör det desto viktigare att använda handelsgödsel på ett klokt sätt.

Ingen generell överdosering

Men gödslar Sveriges lantbrukare med för mycket kväve? Nej. Enligt de forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) som utför beräkningarna till den svenska rapporteringen till Helsingforskommissionen (HELCOM) finns ingen generell överdosering. Däremot finns förstås både över- och underdosering på enskilda gårdar och enskilda fält. Det är ett problem, som dock inte är lika lätt att åtgärda i praktiken som i teorin.

Och enligt en undersökning från år 2018 av Jordbruksverket bland 4 000 lantbrukare är det fler lantbrukare som underdoserar fosfor än tvärtom. Så rådet till dem som gödslar för lite blir: gödsla mer för att tillvarata växtens potential. Rådet till dem som gödslar för mycket blir: gödsla mindre. Det är alltså inte alltid lätt att gödsla rätt. Men det finns en fin pedagogik i Lennart Gladhs och Jan Wärnbäck exempel från sommaren år 2018. Risken med att tillföra hela gödselgivan på våren inför en växtsäsong är att ingen kan förutse vädret. Därför pågår sedan några år ett teknikskifte bort från metoden att tillföra allt gödsel på en gång. Allt fler gödslar sin spannmål med en kvävesensor där grödans reflektans mäts. Grödan tillfrågas alltså om sitt näringsbehov, och i realtid under odlingssäsongen kan rätt mängd tillföras.

Svenskar är kända för att snabbt anamma ny teknik och svenska lantbrukare har rekord i antal sådana kvävesensorer. Men även utan high-tech är det till hjälp att dela upp kvävegivan i två eller tre delar beroende på hur grödan utvecklas. En del gör det men inte alla.

De lantbrukare som inte har råd att köpa en kvävesensor kan använda satellitbilder som tillhandahålls kostnadsfritt av staten för att hjälpa lantbrukaren att just styra gödslingen efter grödans behov. Så på sikt kommer risken för överblivet kväve i marken efter en torr sommar och torkstressade grödor bli mindre. Men visst önskar sig nog de flesta att detta teknikskifte skulle gå ännu fortare. Samtidigt måste vi ha förståelse för att alla inte hoppar på ny dyr teknik på en gång, ny teknik behöver ofta mogna och utvecklas i början.

Mindre gödsel och lägre läckage i Sverige

För läsarna av denna debatt är det också viktigt att känna till att av någon anledning är de statliga gödslingsrekommendationerna för hur mycket kväve som växterna ska tillföras lägre i Sverige, än i de andra nordiska länderna och andra länder i Västeuropa. För samma förväntade skörd får den svenska bonden rådet att gödsla mindre. Och under år 2018 kom SLU med en rapport som visar att det faktiska läckaget av både kväve och fosfor i Sverige är lägre än i länder med liknande förutsättningar.

Men att förklara att det är lite bättre i Sverige betyder förstås inte att allt är bra och att vi är framme vid en uthållig livsmedelsproduktion. På global nivå är de planetära gränserna för kväve fortfarande överskridna och på lokal nivå är ett antal svenska sjöar, vattendrag och kustavsnitt övergödda. Gödslingsrekommendationerna kanske behöver ses över som föreslås men det finns förmodligen annat som är viktigare att se över om en ökad livsmedelsproduktionen inte bara ska ske med oförändrad miljöpåverkan utan med minskad.

Forrige artikel "Användningen av handelsgödsel är en hållbarhetsfråga" Næste artikel "Här är Tågoperatörernas politiska prioriteringar 2019"
Intern styrelsekritik mot Skogsstyrelsens ledning

Intern styrelsekritik mot Skogsstyrelsens ledning

NYCKELBIOTOPER. Frågan om Skogsstyrelsen ska fortsätta med registrering av nyckelbiotoper vid avverkning ska avgöras av myndighetens styrelse. Men styrelseledamoten Mikael Karlsson anser att myndighetsledningens agerande riskerar att låsa frågan.