Blå tillväxt: Bråttom att utveckla den maritima näringen

Vattnet har många användningsområden – vi badar, fiskar, cirka 30 miljoner passagerare transporteras varje år och andra åker fritidsbåt eller bara njuter av att titta ut i det blå. Men på vattnet transporteras också hela 90 procent av allt gods.

Handelssjöfarten, passagerare och gods genererar därmed stor samhällsnytta: bara i EU skapas 2,1 miljoner jobb och sjöfarten bidrar med 147 miljarder euro till EU:s bruttonationalprodukt (BNP) varje år. Trots detta kan och vill sjöfarten bidra mycket mer.

Hinder för handelsflotta

Vilken flagga ett fartyg har i aktern är viktigt för det inflaggade landets sysselsättning, ekonomiska tillväxt och säkerhet samt försvar. Svensk flagg är därmed betydligt viktigare för AB Sverige än för det enskilda rederiet.

Eftersom stämpelskatten utgår från fartygets värde får man alltså en högre entréavgift om man är hållbarhetspionjär.

Under lång tid har den tidigare starka svenska handelsflottan minskat drastiskt, från 254 fartyg till 83 mellan år 2001 och år 2017, men handelsflottan är nu på väg att växa igen och många rederier vill flagga svenskt.

I dag finns det dock flera kritiska hinder för en ökad svensk handelsflotta. Därför föreslår parterna i Blå tillväxt att regeringen tar beslut om följande akuta åtgärd: Ersätt stämpelskatten med en stämpelavgift.

Konkurrerande länder

I dag betalar rederierna 0,4 procent av fartygets totala värde i en form av entréavgift som kallas stämpelskatt om man vill hissa svensk flagg. Då ett fartyg kan kosta flera miljoner handlar det om mångmiljonbelopp – bara för entréavgift.

Stämpelskatten hindrar många rederier som skulle vilja flagga svenskt, något som exempelvis den statliga utredningsmyndigheten Trafikanalys visar i sin studie ”Svensk sjöfarts internationella konkurrenssituation”. I studien blir det tydligt att konkurrerande länder ofta också har en mycket blygsam administrativ avgift för inflaggningen.

Dåligt klimatstyrning

Dessutom, när svenska ansvarstagande rederier beställer fartyg nöjer man sig inte med att uppfylla regelverken. Man beställer ofta fartyg som ligger i den absoluta framkanten avseende säkerhet, miljö och klimat.

Fartyg som är långt bättre än vad lagar och regler kräver kostar cirka 20 procent mer än ett ”vanligt” fartyg. Eftersom stämpelskatten utgår från fartygets värde får man alltså en högre entréavgift om man är hållbarhetspionjär.

Vi frågar oss vad detta är för miljö- och klimatstyrning och om detta verkligen går ihop med regeringens ambition att bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer? Sverige borde vilja locka till sig de mest hållbara fartygen och inte tvärtom.

Regeringens mål

Att sjöfarten måste användas i Sverige i större utsträckning är tydligt: Sjöfarten har fördelar som miljöprestanda, trafiksäkerhet och möjlighet att transportera stora volymer varor och människor. Trängseln på vägar och järnvägar tilltar, inte minst i och omkring städerna och målet om noll döda är långt borta.

Till år 2040 räknar Trafikverket dessutom med att godstransportarbetet ska ha ökat med 65 procent och persontrafiken med 32 procent. Lättillgänglig kapacitet finns på fartygen, i farleder och i hamnarna. Därför har regeringen ett mål om överförflyttning av godstransporter från väg till sjöfart.

En aktiv sjöfartspolitik

Undertecknade parter, som tillsammans utgör samverkansforumet Blå tillväxt, gläds åt politikens ambition om att nyttja sjöfartens potential bättre. Men det är bråttom om vi ska kunna avlasta landinfrastrukturen och utveckla den maritima näringen för stärkt konkurrenskraft.

I vårt grannland Danmark, där man under decennier haft en aktiv sjöfartspolitik, konstaterar man att sjöfarten år 2018 genererade ett exportvärde om 280 miljarder kronor – en sådan utveckling är möjlig även i Sverige.

Till nytta för många

Vi uppmanar politiken att agera skyndsamt och kraftfullt genom att ersätta stämpelskatten med en stämpelavgift som motsvarar den faktiska administrativa kostnaden. Då kan överflyttningen ta fart och den svenskflaggade flottan öka. Till nytta för industrin, arbetstillfällena, totalförsvaret och den maritima näringen.