Avgörande veckor för global handel med utsläpp
COP25. Flera stridsfrågor återstår innan en ny global utsläppshandelsmarknad kan dra igång. Samtidigt väntar den internationella flygtrafiken spänt på besked från Madrid.
Foto: Foto: Pixabay
Jacob Hederos
Redaktör och reporterEtt land måste ha koll på det här mer eller mindre, och fråga sig, ”Vad kostar de olika åtgärderna” och ”vad kan artikel 6 göra, Corsia göra, och vad kan jag göra själv”. Ett land vill ju veta var de använder sina pengar mest effektivt
Kristian Holmberg
Ansvarig svensk förhandlare, Artikel 6
Den centrala saken är att avsluta samtalen om det här kapitlet vid COP25.
Carolina Schmidt
Ordförandelandet Chiles ansvariga minister
Det kommer inte att bli en lätt övning att få en ny global köp- och säljhandel med utsläppsenheter att gå i hamn. Samtalen kring den sista stora pusselbiten i Parisöverenskommelsens
Fler stridsfrågor
EU vill tillsammans med andra rika länder (Umbrella-gruppen) inte att samarbetsformen mellan mer utvecklade länder (under artikel 6.2) ska behöva betala den transaktionsavgift (Share of proceeds) som föreslås läggas på varje enhet som handlas. Detta eftersom man ser svårigheter med att då koppla samman utsläppshandelssystemen med andra länder utanför unionen, exempelvis Schweiz. Avgiften skulle kunna ses som en skatt, argumenterar EU.
Men transaktionsavgiften är en viktig del av den ”ambitionshöjande” delen av Artikel 6, bland annat då hälften av avgiften ska gå till Anpassningsfonden samtidigt som en andel av de utsläppsminskande enheterna ”stoppas” från att handlas.
En lösning som förts fram i debatten är att de de rikare länderna, istället för att utgå från att en andel av de handlade enheterna ska vara rent ambitionshöjande, sätter en stricktare referensbana som handeln sedan utgår ifrån.
Saudiarabien vill tillsammans med bland andra Indien och Bhutan att utsläppsenheterna ska kunna motsvaras av något annat än just ett ton koldioxid (I COP-lingo ”Other metrics”) För Indiens och Bhutans del beror det på att de redan har en omfattande handel där fossilfri el exporteras till Indien. En möjlig kompromiss som först fram i debatten är ytterligare ekonomiskt bistånd, i form av att så kallade ”response measures” utlovas från rikare länder.
Svenskt intresse i relation till de egna målen
På samma sätt som många andra länder har Sverige antagit ett ”netto-noll”-mål för de egna utsläppen. Förutom de sektorer som omfattas av utsläppshandeln, har det antagits mål på att utsläppen i det resterande samhället ska ta dragits ner med 63 procent fram till 2030. Av dessa får som mest åtta procent räknas av mot ”internationella insatser”, vilket bland annat skulle kunna vara enheter från Artikel 6 i Parisavtalet. Vid netto-noll-målet 2045 får 15 procent som mest uppnås med köpta utsläppsenheter.
Avgörande beslut i Corsia på g
Just nu undersöker ett utskott inom ICAO vilka olika klimatkompenseringsprojekt som skulle kunna vara aktuella under Corisa. Bland de aktuella kandidaterna återfinns nuvarande privata program såsom Gold Standard, men också FN-programmet CDM.
I februari 2020 ska enligt plan utskottets bud vara klart, för att ICAO:s råd ska kunna fatta beslut i mars samma år.
Miljö och Energi
