Med en majoritet i riksdagen bakom sig har S, V, MP och C kommit överens om hur utskottsposterna ska fördelas mellan partierna.

På tisdag ska riksdagen fatta beslut om vilka ledamöter som tar plats i utskotten. Under hösten lär dock nya skiften ske.

Socialdemokraterna gör nämligen fördelningen i två steg och nöjer sig till att börja med med att fylla luckor efter ledamöter som lämnat riksdagen och nya poster. Återvalda ledamöter sitter kvar.

Först när en ny regering finns på plats väntas en större omläggning, då kan toppnamn i utskotten bli ministrar.

”Det andra steget sker förhoppningsvis inom några veckor om inte regeringsbildningen blir utdragen”, skriver partiets presstjänst i ett mejl till Altinget.

Att fördela platserna är ett pussel, menar Magnus Hagevi, statsvetare vid Linnéuniversitetet.

– Partierna vill ha företrädare som kan representera dem i viktiga frågor. Samtidigt måste de tänka på att hålla riksdagsgruppen nöjd.

Även för regeringspartierna dröjer det innan striden om utskotten är avgjord. 20 ministrar kan ta plats i riksdagen vid ett maktskifte. Fredrik Malm (L), som lämnade riksdagen i samband med valet, beskriver hur det kan skapa spänningar i riksdagsgruppen.

– Det kan bli gnissel när profilerade ministrar ska få en hög post i riksdagen. Då kan ledamöter som harvat på i flera mandatperioder och jobbat sig uppåt i hierarkin behöva flytta på sig, säger han till Altinget.

– Det finns alltid de som kommer bli besvikna.

Politikerna lämnar önskelistor

Erfarenhet och sakkunskap vägs in när partierna väljer utskottsledamöter. Även partilojalitet har betydelse – att politikerna är villiga att arbeta för partilinjen, enligt Magnus Hagevi.

För oppositionspartier kan kända ansikten också vara ett sätt att få synlighet i medierna. När en fråga diskuteras vill partierna kunna skicka fram sina talespersoner.

Ledamöterna får själva önska vilka utskott de vill sitta i. I vissa partier anger de också vilka de helst vill slippa.

I Sverigedemokraterna bestämmer partiledaren Jimmie Åkesson, i dialog med gruppledningen, vilka som ska bli talespersoner och toppnamn i utskotten. Gruppledningen gör den övergripande utskottsfördelningen.

”Alla ledamöter har fått möjlighet att inkomma med önskemål på politikområde och utskott”, skriver partiets presstjänst. {{quote:18835:c}}

De socialdemokratiska ledamöterna skickar in en topp fem-lista.

– Då önskar man utskott utifrån vad man är intresserad av. Man kanske har egna erfarenheter som kan vara viktiga i en grupp. Sen är det viktigt att vi har en blandning. Utöver den lokala förankringen vill vi också ha lika många kvinnor som män i utskotten, säger riksdagsledamoten Eva Lindh (S).

En valberedning tar ställning till önskemålen och lägger fram ett förslag för riksdagsgruppen.

– Ibland får man det man önskar, ibland inte.

Utskotten som är mest eftertraktade

I Vänsterpartiet rangordnar ledamöterna alla utskott, berättar den försvarspolitiska talespersonen Hanna Gunnarsson. Hon har satt finansutskottet sist på listan.

– Jag gillar inte siffror, säger hon till Altinget.

När de nyvalda riksdagsledamöterna efter valet 2022 uppgav vilka utskott de helst ville sitta i kom däremot finansutskottet tvåa, efter utrikesutskottet.

En plats i finansutskottet brukar räknas som ett av de mer prestigefulla uppdragen. Socialdemokraterna väntas nu ta över ordförandeposten från Moderaterna.

– Regeringssidan brukar vilja vara ordförande i finansutskottet för att kunna ha maximal kontroll. I konstitutionsutskottet, som har i uppgift att granska regeringen, brukar däremot ordförandeposten tillfalla oppositionen, säger Magnus Hagevi. {{factbox:9395:c}}

Att utrikesutskottet lockar många förvånar inte Fredrik Malm, som satt där i många år.

– Det är ett roligt utskott som skiljer sig lite från de andra. Regeringen styr utrikespolitiken, men riksdagen är fortfarande en arena för internationella frågor med debatter, seminarier och internationella besök.

Civilutskottet är det minst eftertraktade utskottet.

– Två av de minst populära utskotten, bostadsutskottet och lagutskottet, slogs ihop till civilutskottet 2006. De har väldigt lite budgetfrågor och utskottets frågor står sällan högt upp på dagordningen, säger Magnus Hagevi.

Större inflytande i opposition

En utskottsplats ger ledamoten möjlighet att påverka partiets hållning i frågorna.

Men inflytandet skiljer sig åt beroende på om partiet sitter i regering eller opposition, enligt Magnus Hagevi.

– I opposition skriver ledamoten följdmotioner när regeringen har lagt fram ett förslag och har inflytande över sitt partis position. Men den rollen försvinner till viss del om man tillhör ett regeringsparti. Då ska man i stället försvara regeringens propositioner, som skrivs på departementen.

– Riksdagsledamotens personliga inflytande är faktiskt större när man är i opposition än när ens parti är i regering.

Även partiets storlek spelar roll. Den som är ensam om att företräda sitt parti i ett utskott kan få stort inflytande över partiets politik. Stora partier, som S, M och SD, har i stället flera ledamöter i varje utskott som delar på ansvaret.

– Är man lägst i rang så att säga så kanske man inte känner ett jättestort inflytande, säger Magnus Hagevi.

Utskottens makt i väntan på ny regering

När regeringen är svag och saknar egen majoritet kan arbetet i utskotten få större betydelse. Många förhandlingar sker dock utanför utskotten och utmynnar i uppgörelser som Tidöavtalet och Januariavtalet.

– Över tid tycks förhandlingsmakten i utskotten falnat. Men det betyder inte att den inte finns, säger Magnus Hagevi.

Om regeringsbildningen drar ut på tiden kan utskotten få en större roll. I veckan har både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet lagt fram så kallade utskottsinitiativ för att få igenom sin politik. SD vill sänka bränsleskatterna och V vill stoppa de så kallade tonårsutvisningarna.

– Riksdagen kan fortfarande fatta beslut som regeringen sedan ska verkställa. Så det är ett sätt för partierna att kunna påverka politiken.

Riksdagsvalet 2026

Rebecka Prahl

SD-topp flyttas – Martin Kinnunen tar över

Striden om utskottsplatserna: ”Kan bli gnissel”

Thornberg slutar som landshövding

Efter vändningen: Regionpolitiker avsäger sig riksdagsplatsen

Här är frågorna där ett rödgrönt samarbete kan gå som tåget

Hur löses den lamslagna regeringsbildningen? Vi frågar AI

Elevernas resultat lyfter inte efter rektorsprogrammet

Tidigare facktoppen startar eget

Professorns kritik: Högre utbildning glömdes bort i valrörelsen

Riksdagscomeback och debut – så gick valet för utbildningsprofilerna

De önskas – och tippas – bli nästa utbildningsminister

S tappar arbetare – M förlorar företagare

M vinner kampen om förstagångsväljarna: ”Muf större än på 40 år”

Succéval för Liberalerna – Mohamsson hyllas

Efter Pisaraset – så vill partierna vända utvecklingen

MP vill korta arbetstiden: Politiken måste agera om parterna inte enas

Ministern: ”Skärmpandemi” bakom historiska bottenresultatet

Sveriges Pisaresultat dalar – sämsta någonsin

Därför väljer Britz de arbetslösa framför sitt eget parti

Tidigare minister till Kreab

Satsningen hänger löst efter valet: ”Har stor potential”

Lärarna sågar gratis förskola: ”Fel prioriteringar”

Altinget Sverige söker chefredaktör