SST gör extra kontroll av rysk-ortodoxa kyrkan

Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) kommer att göra en extra kontroll av den rysk-ortodoxa kyrkan i Sverige. Detta sedan EU har föreslagit att patriark Kirill i Moskva förs upp på sanktionslistan. ”Vi måste kolla dem en extra gång, men jag ser inte att en bojkott mot Kirill ska leda till att trossamfundet i Sverige ska förlora sina statsbidrag”, säger Isak Reichel, direktör och myndighetschef på SST.

Foto: Oleg Varov/TT AP
Anders Gustafsson

– Bedömningen vi har gjort är att den svenska delen är ett eget trossamfund. De har inte tagit ställning för Moskva i kriget, så de bedöms utifrån vad de gör och inte utifrån vad Kirill gör, säger Reichel till Altinget. 

Statsstödet till rysk-ortodoxa kyrkan de fem senaste åren

2021: 270 180 (kronor)

2020: 268 696

2019: 189 936

2018: 102 544

2017: 109 869


Källa: Myndigheten för stöd till trossamfund (SST)

Det var i veckan som EU föreslog att ytterligare 58 personer ska föras upp på sanktionslistan. En av dem är patriarken Kirill. Han har mycket medvetet ställt sig i Vladimir Putins tjänst och påve Franciskus kallade honom nyligen för ”Putins altarpojke”, enligt tidningen Dagen.

I SVT nyheter ifrågasätter Patrik Oksanen, medlem av Kungliga krigsvetenskapsakademin och tankesmedjan Frivärld, såväl att rysk-ortodoxa kyrkan får statsstöd som att de får vara kvar i Sveriges kristna råd.

Rysk-ortodoxa kyrkans överhuvud i Sverige, Vitaly Babushin, går en balansgång. Han hänvisar till ett upprop mot kriget som 280 präster skrev, med en uppmaning till dem som har möjlighet "att avsluta det pågående brödramördande kriget i Ukraina, med ett krav om fred och ett omedelbart stopp för krigshandlingar”.

Så de kommer att få behålla statsstödet?

– Vi måste kolla med dem en extra gång så att det inte går några pengar till Moskva, men jag ser inte att en bojkott mot Kirill ska leda till att trossamfundet i Sverige ska förlora sina statsbidrag, säger Isak Reichel.

Hur säkerställer ni att de är oberoende av Moskva?

– Man kan inte säkerställa att det inte finns några kontakter, det är omöjligt, men vi går igenom alla årsredovisningar och så har vi diskussioner med dem såklart.

Om ni ska göra ny koll, hur görs det och när?

– Vi får kontrollera om pengar tidigare har gått från Stockholm till Moskva, vilket jag inte tror att det har gjort. Min bild är att det kan vara så att pengar har gått åt andra hållet, om det har förts över några resurser alls. Men jag tror att vi kommer att behöva undersöka det en extra gång med tanke på sanktionerna mot Kirill.

Men om det gått pengar i motsatt riktning så kan man tänka sig att de är i en beroendeställning?

– Det kan det göra, men det beror på när pengarna har gått, vad de gått till och vad man menar med beroendeställning. Har man fått pengar till en social verksamhet, eller till att finansiera någon präst eller något annat? Många kyrkor finns i en internationell kontext. Vårt regelverk säger att de inte får ha en betydande del av sin finansiering från utlandet, och det vet vi definitivt att de inte har.

Men med Rysslands krig och med sanktioner så är det här väldigt specifika omständigheter, ska det då kunna förekomma några överföringar alls?

– Vi har ett väldigt strikt regelverk. Då bedömer vi om de ställer upp på samhällets grundläggande värderingar. Sedan vet vi att den rysk-ortodoxa kyrkan är väldigt viktig för många av de ukrainska flyktingar som nu kommer. Vi vet att Moskvapatriarkatet här i Sverige tar ett stort ansvar.

– Skulle de ta ställning för Kirill så behöver vi tänka om. Men det har vi inte sett något av hittills, säger Isak Reichel.

Nämnda personer

Isak Reichel

Direktör och myndighetschef Myndigheten för stöd till trossamfund (SST)

Patrik Oksanen

Senior fellow på tankesmedjan Frivärld
Journalist (Mitthögskolan Sundsvall 1997)

E-post Politik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget