Regionägda folkhögskolor: Felprioritering att inte ha med oss i satsning på yrkesvux

Den enkät som Altinget har gjort med de 114 rörelseägda folkhögskolorna visade att 82 procent av de svarande har skurit ner på kurser och personal. Annica Wallenborg Flynn, verksamhetschef på Offentligägda folkhögskolors intresseorganisation (OFI), ser inte att deras 42 folkhögskolor har haft det lättare.

– Jag skulle säga att alla har fått göra förändringar i verksamheten. De har fått säga upp personal och lägga ner kurser. Och sedan 2017 har vi inte fått någon höjning av statsbidraget, trots att inflationen har varit så hög. Det är så orimligt, säger hon till Altinget.

Har färre avhopp

Under måndagen deltog Annica Wallenborg Flynn på Folkhögskoleforum, där många av de informella samtalen rörde de finansiella utmaningarna. En av de återkommande synpunkterna är varför regeringen inte har involverat folkhögskolorna när den satsade 900 miljoner kronor på regional yrkesinriktad vuxenutbildning, så kallat regionalt yrkesvux.

– Med det utbildningsuppdrag som vi har, så är det märkligt att vi inte får del av de pengar som går till yrkesvux. Vi använder alla våra platser, och jämför man mellan komvux och folkhögskolans yrkesutbildningar, så har vi färre som hoppar av. Jag tycker att regeringen felsatsar där.

OFI hänvisar till statistik från SCB och Skolverket, som visar att avhoppen från folkhögskolornas yrkesutbildningar ligger på 5 procent. För yrkesvux är det 15 och för yrkeshögskola 25 procent.

– Vi har kontaktat Johan Pehrson för att få till en öppen och ärlig dialog om detta. Hittills har vi inte fått någon respons, säger Annica Wallenborg Flynn.

Hon påpekar att de stora utmaningarna främst beror på att pris- och löneindex inte har höjts sedan 2017, samt att de statliga anslagen har urholkats av den höga inflationen.

Regionerna har beskattningsrätt och gör egna budgetar. Borde de inte kunna skjuta till pengar till OFI:s folkhögskolor, om de verkligen ser värdet av det ni gör?

– Om det blir skarpt läge och prat om att lägga ner en regionägd folkhögskola, så är det inte självklart att de räddar den. Regionens folkhögskolor måste jobba med nollbudget. Ibland gör vi överskott, men det går tillbaka in i regionens ekonomi. Vi kan aldrig samla pengar i ladorna eller bygga upp ett eget kapital.

Det är välbekant att regionerna brottas med stora ekonomiska utmaningar, där flera av dem tvingas säga upp vårdpersonal. Annica Wallenborg Flynn ser hur förutsättningarna därför varierar, beroende på regionernas ekonomi och prioriteringar.

– Personalen på vissa regioners folkhögskolor får inte resa, inte åka på fortbildningar och det är anställningsstopp. När jag kallar till olika fortbildningar så hör de av sig och säger: Vi får inte åka på några fortbildningar.

Pausa eller lägga ner

Västra Götalandsregionen (VGR) sköt däremot till 9 miljoner kronor till folkhögskolor i samband med att de extra pandemipengarna från staten togs bort. Då hade flera folkhögskolor dragit igång kurser, ofta vård och omsorg, för att regeringen ville det.

– Antingen fick man pausa dem, eller lägga ner dem. VGR tyckte att de här kurserna var så viktiga att de sköt till 9 miljoner. De pengarna gick även till Rio-skolor, säger Annica Wallenborg Flynn.