M: Ge inte bidrag till organisationer som motarbetar demokratin

Avslöjanden om religiös extremism, antisemitism och hedersförtryck har framkommit i flera organisationer som får stora statliga medel. De har kunnat fortsätta sin verksamhet med offentliga medel trots att det har uppdagats oegentligheter. Nu krävs skärpta demokrativillkor, skriver John Weinerhall (M) och Viktor Wärnick (M).

Placeholder image
Det behövs strängare demokratikrav för att stoppa odemokratiska föreningar från att få pengar från det offentliga, anser debattörerna.  Foto: Henrik Montgomery/TT
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.
Lyssna på artikeln

För såväl samhället som den enskilde fyller det civila samhället en stor roll. Det håller samman vårt samhälle, för människor samman och bär i många delar upp vårt land. För oss moderater är samhället alltid större än staten och därför är ett starkt och oberoende civilsamhälle av yttersta vikt.

Det svenska civilsamhället har dessvärre i dag kommit att i allt för stor utsträckning bli beroende av det offentliga. Med detta finns flera problem som riskerar att urholka hela grundtanken med det civila samhället.

Civilsamhället är bidragsberoende

Civilsamhället har i allt större utsträckning blivit beroende av offentliga bidrag och med det också fått administrera bidragsansökningar i stor omfattning. Politiken gör givetvis klokt i att ställa krav för att få ta del av offentliga medel men det är inte helt okomplicerat. Dels för att organisationer och föreningar allt mer får lägga energi och kraft på administration för att hantera bidragsbyråkratin, vilket drabbar den verksamhet som är tänkt att bedrivas. Dels för att de krav som staten ställer på organisationer för att vara bidragsberättigade, såsom demokrativillkor, inte uppfyller sitt syfte.

Krävs skärpta demokrativillkor

Det torde råda stor uppslutning kring att organisationer och föreningar som bedriver verksamhet som inte är förenlig med principer för vår liberala demokrati inte heller borde finansieras med offentliga medel. Allt för många exempel på att detta har skett har dock uppdagats de senaste åren.

Avslöjanden om religiös extremism, antisemitism och hedersförtryck har framkommit i flera organisationer som får stora statliga medel. I vissa fall har det nuvarande regelverket med demokrativillkor fungerat och exempelvis Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har för flera organisationer dragit in bidragen. Tyvärr har detta inte skett i alla de fall då antidemokratisk verksamhet har påträffats.

Anledningarna till att föreningar och organisationer har kunnat fortsätta sin verksamhet med offentliga medel trots att det har uppdagats oegentligheter är flera. Det beror dels på att dagens demokrativillkor är för lågt ställda, dels att de inte är lika för hela civilsamhället. Det innebär att beroende på om det är ett studieförbund, en ungdomsorganisation, ett trossamfund eller någon som får finansiering från den allmänna arvsfonden är det olika regler. Vi moderater har länge arbetat för nya och skärpta demokrativillkor som ska vara lika för hela civilsamhället.

En civilsamhällesmyndighet

Ytterligare en anledning till dagens situation, förutom regelverket, är att flera myndigheter och föreningar med myndighetsliknande uppdrag är inblandade, exempelvis Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Myndigheten för stöd till trossamfund och Folkbildningsrådet. Ett snårigt regelverk i kombination med att det är flera olika myndigheter respektive föreningar med myndighetsuppdrag som gör bedömningarna leder till oklarheter.

Det svenska civilsamhället har dessvärre i dag kommit att i allt för stor utsträckning bli beroende av det offentliga.

Därför vill vi moderater, förutom att harmonisera och skärpa demokrativillkoren, också samla bidragsgivning, kontroll och uppföljning under ett paraply i en civilsamhällesmyndighet. Detta får så klart inte äventyra att hänsyn ska tas till de olika organisationernas särart.

Inför nya demokrativillkor

Redan 2018 tillsattes en demokrativillkorsutredning som också presenterade sina förslag 2019 på nya och skärpta demokrativillkor för det statligt stöttade civilsamhället. Dess förslag bereddes dock aldrig för att regeringen först ville invänta en ny utredning om hur demokrativillkoren förhöll sig i relation till dataskyddsförordningen.

Regeringen hade kunnat välja att gå vidare och bereda de förslag som inte direkt berördes av dataskyddsförordningen så att vi i väntan på den nya utredningen hade kunnat få ett bättre regelverk. Tyvärr valde regeringen att inte gör det. Vi moderater har varit otåliga att få till nya demokrativillkor och förväntar oss nu att regeringen skyndsamt också presenterar förslag som gör att organisationer som direkt motarbetar vår liberala demokrati heller inte längre får uppbära offentligt stöd.


Politik på allvar
Få gratis nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget.
Genom att registrera dig till Altingets nyhetsbrev accepterar du våra användarvillkor