Debatt

Svenska freds: Ökade militära utgifter gör oss osäkra

Den snäva synen på säkerhet blir återigen tydlig i regeringens budgetproposition. Försvarsbudgeten ökar successivt medan budgeten för områden som hälso- och sjukvård och klimat endast tillfälligt förstärks, för att därefter minskas. Det skriver Agnes Hellström, Svenska freds- och skiljedomsföreningen.

FN:s medlemsländer uppmanas att lägga så lite resurser som möjligt, både mänskliga och ekonomiska, på militär upprustning för att gynna internationell fred och säkerhet, skriver debattören.
FN:s medlemsländer uppmanas att lägga så lite resurser som möjligt, både mänskliga och ekonomiska, på militär upprustning för att gynna internationell fred och säkerhet, skriver debattören.Foto: Anders Wiklund/TT
Agnes Hellström
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

I budgetpropositionen för 2022 upprepas argumentet om att det militära försvaret måste stärkas ”mot bakgrund av det över tid fortsatt försämrade säkerhetspolitiska läget”. Samma argumentation ligger till grund för den blocköverskridande försvarsöverenskommelsen om de historiskt höjda militära utgifterna 2020-2024.

Det militära försvarets särställning och det snäva perspektivet inom svensk säkerhetspolitik är ohållbar.

Begrepp som ”ett försämrat säkerhetspolitiskt läge” och ”en osäker omvärld” används i Sverige och många andra länder för att motivera ökade militära utgifter. Men även om risken för väpnad konflikt vore påtaglig, är frågan om militära medel är lösningen. Med ökad militarisering ökar spänningarna, säkerhetsläget försämras ytterligare och utrymmet för dialog och diplomati minskar.

Diplomatin som främsta försvarslinje

Det rimliga vore att investera i utrikespolitiskt arbete med diplomati, dialog och icke-militärt samarbete för att minska spänningar och avvärja hot. Regeringen beskrev själva i den utrikespolitiska deklarationen 2020 att ”Diplomatin är vår främsta försvarslinje”. Artikel 26 i FN-stadgan uppmanar också FN:s medlemsländer att lägga så lite resurser som möjligt, både mänskliga och ekonomiska, på militär upprustning för att gynna internationell fred och säkerhet.

Prioriteringarna måste ändras

Världen är en osäker plats för oerhört många människor. I ett bredare perspektiv med mänsklig säkerhet som utgångspunkt försämras det säkerhetspolitiska läget i spåren av klimatrelaterade katastrofer, väpnade konflikter, ökad fattigdom och ojämlikhet, korruption, pandemin och att över 80 miljoner människor befinner sig på flykt på grund av dessa säkerhetshot. Men det är sällan det som åsyftas med det försämrade säkerhetspolitiska läget. I så fall skulle de politiska prioriteringarna och budgeten se annorlunda ut.

Skrota ökad militarisering

I budgetpropositionen står det att ”klimatförändringarnas effekter har allt större påverkan på mänsklig säkerhet, såväl globalt som i EU och dess närområde”. Trots detta planeras en sänkning av anslagen till allmän miljö- och naturvård 2023-2024 efter en marginell höjning 2022. Och trots att vi befinner oss i en pandemi och att all forskning pekar på att vi har fler pandemier att vänta, sänks anslagen till Hälso- och sjukvård med 25 miljarder 2022 för att föreslå en ytterligare sänkning med sammanlagt 40 miljarder kronor 2024, jämfört med 2021.

Det militära försvarets särställning och det snäva perspektivet inom svensk säkerhetspolitik är ohållbar. Andra säkerhetshot måste ställas i relation till hotet om ett militärt angrepp och prioriteras långsiktigt såväl politiskt som ekonomiskt. Det är dags att skrota övertygelsen om att ökad militarisering gör oss säkrare och i stället storsatsa på det långsiktigt förebyggande arbetet för hållbar fred och människors säkerhet. Det är vår gemensamma framtid och säkerhet som står på spel.

Vilket riksdagsparti är först att föreslå en blocköverskridande överenskommelse för att hantera de mest akuta och sannolika hoten mot allas vår säkerhet?


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00