Stiernstedt: ”En förstatligad sjukvård är fel väg att gå”

Göran Stiernstedt, läkare och nestor inom svensk sjukvård, tror inte att dagens uppdelning med 21 regioner är optimal för hälso- och sjukvård.

– Det märks inte minst på digitaliseringsutvecklingen. Vi har fortfarande stora brister gällande möjligheterna att utbyta information, säger han i en intervju med Altinget.

Vi behöver en mer nationell styrning. Jag har stärkts i den uppfattningen.

Målet för sjukvården är hälsa och goda resultat, och enligt Stiernstedt ligger Sverige ganska bra till i ett internationellt perspektiv.

– Däremot har vi problem med kontinuitet och tillgänglighet. Det kan delvis vara en organisationsfråga, säger han.

Maktfaktor

Som Altinget tidigare rapporterat har regionernas och länsstyrelsernas uppdelning varit föremål för flera utredningar, och Göran Stiernstedt har varit involverad i det från olika håll.

2013 utsågs han till nationell samordnare för ökat resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården, och 2017 blev han särskild utredare för den omfattande utredningen Ordning och reda i vården.

För övrigt är Stiernstedt styrelseproffs och en maktfaktor att räkna med inom svensk sjukvård. Bland annat är han styrelseordförande för Karolinska institutet, Danderyds sjukhus, Södertälje sjukhus och Södersjukhuset, samt ledamot i några fler. Han har även eget konsultföretag och var tidigare anlitad som rådgivare av PR-byrån Rud Pedersen.

Politiker eller experter

De nordiska grannländernas organisering av regioner och sjukvård framhålls ofta i debatten om hur regionerna ska organiseras.

Också KD lutar sig mot detta i sitt senaste förslag Århundradets vårdreform. De föreslår bland annat att Sverige delas upp i 6 storregioner, och att sjukvårdsområdet ska lyftas ur det politiska styret, och i stället styras av experter.

Hur ser du på ett sådant förslag?

– Jag tycker att sjukvården ska vara politiskt styrd. När jag jobbade med frågan för några år sedan var det en given utgångspunkt.

– Men det kanske behövs en effektivisering av det politiska systemet. Man kan fråga sig om det är effektivt med 21 enskilda politiska system för att styra i stort sett en fråga, nämligen hälso- och sjukvården.

Norge: Kommunal primärvård

Göran Stiernstedt framhåller de norska och danska lösningarna som smarta.

– I Norge är systemet uppdelat så att primärvården är kommunal, samtidigt som det finns en ganska stark statlig och principiell styrning. Det är ju inte meningen att alla kommuner ska lämnas vind för våg och göra hur som helst, säger han.

Vi har otroligt mycket detaljstyrning och icke tillitsbaserad styrning.

Han anser att primärvården hör hemma i lokalsamhället. En förstatligad sjukvård är inte rätt väg att gå, menar han.

– Förstatligar man alltihop blir avståndet mellan människor och de styrande väldigt långt.

Antalet kommuner behöver enligt Stiernstedt också diskuteras.

– Exempelvis har det kommit flera utredningar om att socialtjänsten behöver ha specialistkompetens. Men då måste kommunen ha tillräckligt många invånare för att ekonomiskt kunna bära sådana åtgärder, säger han.

Danmark: Ingen beskattningsrätt

I Danmark har man behållit regionerna, men fråntagit dem beskattningsrätten.

– I en sådan modell kan det vara relevant att diskutera om vi i Sverige har ett rättvist system för kommunalskatt och landstingsskatt, säger han.

Under pandemin blev det mer förenklad styrning med färre detaljer, det hoppas jag att man ska kunna bevara.

Att det är staten som fördelar pengarna till regionerna leder till en ganska stark statlig styrning.

– Den som sitter på pengarna har onekligen en del att säga till om. Det är positivt, om man klarar balansen, säger Stiernstedt.

Kan det bli sårbart ur ett demokratiskt eller populistiskt perspektiv?

– I Danmark styr politiker sjukvården i regionerna. De har ganska stora frihetsgrader när det gäller utformning.

Demokratiproblem

Göran Stiernstedt sätter fingret på en annan aspekt av demokratiproblematiken.

– I vårt demokratiska system är det tydligt att väljare är engagerade på riksnivå och på lokal nivå. Men på regionnivå finns engagemanget inte alls på samma sätt.

– Det skapas tillfälliga engagemang när det läggs ner ett sjukhus eller liknande. Men i övrigt är regionnivån ganska okänd.

Så blir sjukvården mer jämlik

Att göra sjukvården mer primärvårdsorienterad är bästa vägen att gå, enligt Göran Stiernstedt, om vården ska kunna bli mer jämlik.

– Forskning visar att ju mer primärvårdsorienterat ett sjukvårdssystem är, desto mer jämlikt är det. Och motsatt, ju mer specialistorienterad sjukvården är, desto mer ojämlik.

I vårt demokratiska system är det tydligt att väljare är engagerade på riksnivå och på lokal nivå. Men på regionnivå finns engagemanget inte alls på samma sätt.

Samtidigt har det visat sig att primärvårdssatsningar inte är så lätt för en vanlig region med 300 000 invånare.

– Förutsättningarna för att omfördela resurserna inom systemet är bättre om det blir en allmän reform, att kasta upp alla bollar i luften, så att säga, säger han.

– Det finns en tendens till att tycka att en förstatligad sjukvård skulle vara mer jämlik, men jag är inte så säker på det. Att göra lika är inte så lätt att styra över.

Coronapandemin och ”nationell styrning”

Göran Stiernstedt har även suttit med i Coronakommissionen, och han sällar sig till dem som tycker att pandemin visat hur splittrat svenskt sjukvårdssystem verkligen är.

– Vi behöver en mer nationell styrning. Jag har stärkts i den uppfattningen, säger han.

Han påpekar att vissa beslut och verkställanden gått förvånansvärt fort och icke-byråkratiskt när det väl gäller, vilket kanske inneburit ett större spelrum för professionerna.

– Det bör utvärderas för att se vad vi kan lära av det. Vi har otroligt mycket detaljstyrning och icke tillitsbaserad styrning.

– Under pandemin blev det mer förenklad styrning med färre detaljer, det hoppas jag att man ska kunna bevara. Men jag tror att motkrafterna är starka också.