Must:s översikt av hotbilden mot Sverige går i moll

Den militära underrättelsetjänsten, Must, publicerade på torsdagseftermiddagen sin årsöversikt (pdf) för 2020, som gav en föga upplyftande bild av hur hotbilden mot Sverige ser ut.

Must konstaterar att hotbilden är sammansatt och på en gång politisk, ekonomisk och militär, vilket gör säkerhetsfrågorna mer komplexa.

Överlag beskriver Must en negativ trend, bestående av förstärkt hårdhänt maktpolitik på global nivå och inom Europa, medan mulitilaterala samarbeten och gemensam demokratiutveckling och liknande initiativ går kräftgång.

Must skriver i sitt pressmeddelande att "risken för att Sverige utsätts för kraftfulla påtryckningar är förhöjd i denna miljö" och citerar Must-chefen Lena Hallin:

– Det handlar om yttre hot, som allt oftare manifesteras även i den inre säkerheten. Hoten riktas mot Sveriges försvarsförmåga, välstånd och demokrati. Hybrida, dolda och förnekbara metoder blir allt vanligare.

Spionåtal

Rapporten publiceras i samma vecka som en 47-åring åtalas för spioneri och för att ha överlämnat dokumentation från Volvo Cars och Scania till en rysk diplomat under flera år.

Mannen greps 2019 och tidigare i veckan skrev tidningen Ny Teknik/TT om fallet som ett exempel på just att underrättelsehotet mot Sverige har vuxit i omfattning och allvarsgrad. Daniel Stenling, enhetschef för kontraspionage på Säpo, sade till Ny Teknik att Säpo har "sett en glidning mot att främmande makt intresserar sig mer för den civila sektorn".

Underrättelsehoten

Liknande iakttagelser görs nu i Musts årsöversikt, där man exempelvis skriver att "Kinas säkerhetspolitiska intresse för Sverige handlar främst om att få tillgång till infrastruktur och högteknologi för civila och militära syften, genom handel, uppköp eller underrättelseverksamhet."

Altinget rapporterade i förra veckan om att Moderaterna har lagt ett följdförslag till den stora forskningspropositionen som tar sikte på ökad säkerhet i forskningssystemet. 

En del i uppdraget med strategin skulle då vara att se över hur lärosäten systematiskt kan granska kinesiska studenter och forskare, så kallad "screening", för att hindra att personer med koppling till kinesisk underrättelsetjänst får tillgång till känslig forskning. 

– Säkerhetspolisen har efterfrågat nya verktyg, då tycker vi att man också bör skapa förutsättningar för det, sade ordföranden i riksdagens försvarsutskott, Pål Jonson (M), till Altinget då:

Utöver Kina nämns också Ryssland som tung aktör inom denna hotbild, om än ibland verkande genom ombud.

Infrastruktur, som el och 5G

Till Svenska Dagbladet/TT säger Lena Hallin att hotaktörers intrång och kartläggning av infrastruktur som el, transport och kommunikation är ett arbete som bedrivs i ett slags långsiktigt perspektiv.

– Har man kunnat förbereda sig för att komma åt infrastrukturen på olika sätt, till exempel genom företagsuppköp, så har man ett helt annat utgångsläge i en förändrad krisnivå, säger Hallin till Svd.

Även FOI har nyligen lyft fram att Sveriges elförsörjning kan bli en måltavla, vilket Altinget rapporterade om i december förra året.

Andra delar av infrastrukturen som lyfts fram av Must är förstås 5G-frågan som debatterats intensivt under det gångna året. Här skriver man bland annat att:

"En aktör med fel avsikter men med kontroll över 5G-nätet skulle kunna orsaka stor skada för Sveriges säkerhet."

Företagsuppköp ska motverkas

Frågan om företagsuppköp är inte ny, men av Musts årsöversikt framgår att man bedömer att den här sortens underrättelse- och eller påverkansverksamhet är omfattande och kan utgöra ett hot även i fredstid, exempelvis genom att man använder den för att skapa osäkerhet.

I september rapporterade Altinget om regeringens lagförslag bland annat med syftet att kunna stoppa försäljning till utländska aktörer om det hotar Sveriges säkerhet. (Du kan följa beslutskedjan för ärendet här.)