L: Grundlagsskydda den akademiska friheten 

DEBATT. Trots sin centrala roll i en demokrati åtnjuter den svenska akademiska friheten långt ifrån ett godtagbart skydd. Vi vill se en grundlagsutredning för att på sikt skriva in den akademiska friheten i grundlagen, skriver Maria Nilsson (L) och Liberala studenter.

Maria Nilsson (L)
Riksdagsledamot och högskolepolitisk talesperson
Christoffer Heimbrand
Riksordförande, Liberala studenter


Under de senaste åren har en ny debatt om viktiga frågor kring forskningens frihet blossat upp. Så länge det funnits universitet har det alltid funnits krafter som velat styra och begränsa sökandet efter ny kunskap. Det kan finnas både kommersiella och ideologiska motiv för stoppa ny forskning som hotar existerande strukturer eller kullkasta enkla sanningar.

Ifrågasättande måste uppmuntras

För oss Liberaler är det viktigt att framhålla att akademins roll i samhället är att tänja gränser och kritiskt granska invanda sanningar. Både sanningar som för stunden är allmänt accepterade och sådana som ter sig obekväma för samtiden behöver analyseras. Även om det självfallet finns legala gränser, som hänsyn till etik och personlig integritet sätter upp, måste alltid en kultur av ifrågasättande uppmuntras.

Räddhågsna lärosäten sviker sin uppgift. Detsamma gäller regering och riksdag om dessa statsmakter inte aktivt och tillräckligt slår vakt om den akademiska friheten.

Under hösten har två böcker om svensk forskning rönt stor uppmärksamhet, "Genusdoktrinen" av Anna-Karin Wyndhamn och Ivar Arpi och Hanne Kjöllers "Kris i forskningsfrågan". Vi politiker måste dra lärdomar från slutsatserna i dessa böcker, även om forskningspolitiken i praktiken är mer komplex än vad böckerna ger sken av.

Begränsar lärare

Att skydda akademin från yttre påtryckningar är en viktig uppgift för politiken. Akademisk frihet kan beskrivas som enskilda forskares och lärares rätt att undervisa och bedriva forskning fritt, även i ämnen som är kontroversiella eller obekväma. Men det finns också en inom-akademisk dimension på frågan, relationen mellan lärosätena och forskarna. Även i det fallet behöver friheten försvaras. Det kan gälla till exempel vilken frihet en lärare har att ha innehåll i sin undervisning som vissa studenter finner kränkande. Hur långt ska ledningen kunna begränsa lärarens frihet?

Stärk lärosätenas autonomi

Trots sin centrala roll i en demokrati åtnjuter den svenska akademiska friheten i dagsläget långt ifrån ett godtagbart skydd. Politiskt tillsatta rektorer, brister i det kollegiala inflytandet och en tradition av stark statlig styrning är bara några exempel som ger Sverige en låg rankning i internationella studier.

Regeringen har hittills silat mygg och svalt elefanter. I stället för att identifiera de stora luckorna i att säkerställa den akademiska friheten har fokus legat på att detaljstyra mindre områden.

Tillsammans med regeringen och Centerpartiet har Liberalerna under hösten förhandlat fram en ny forskningsproposition. Vår ingång har varit att lärosätenas autonomi ska stärkas och den akademiska friheten skyddas. Det är en princip som är enkel att förfäkta teoretiskt men desto svårare att leva upp till praktiskt.

Lärosätenas särställning

Sveriges lärosäten är myndigheter samtidigt som de också just i egenskapen av att vara lärosäten har en form av autonomi och frihet som ger dem en särställning i förhållande till andra myndigheter. Problemet är att den särställning som frihet och autonomi ger inte har utretts ordentligt, vilket får till följd att regeringen gärna framhåller sin hjärtefråga som en fråga i behov av styrning snarare än en fråga som är upp till lärosätena att förfoga över fritt.

Behövs en grundlagsutredning

I propositionen som nu läggs på riksdagens bord har Liberalerna drivit på för en grundlagsutredning för att på sikt skriva in den akademiska friheten i grundlagen. Det skulle medföra två saker, dels skulle det tydliggöra kärnan av den akademiska friheten och dels skulle den kärnan skrivas in i lag för att undvika att framtida regeringen inskränker den grundläggande friheten på det sätt som skett i Ungern och Polen.

Med större autonomi och ett tydligt grundlagsskydd kan forskare och studenter känna en trygghet att utforska obekväma frågor – oavsett vilket parti som sitter vid makten.

Forrige artikel Debatt: Gruvnäringen stärker arbetet med biologisk mångfald Debatt: Gruvnäringen stärker arbetet med biologisk mångfald Næste artikel Debatt: Dags att underlätta för idéburna skolor Debatt: Dags att underlätta för idéburna skolor