Kritik mot regeringens dokumentation – ”Uppseendeväckande”

Coronakommissionen hade räknat med att ha ett fullständigt underlag innan jul, men fick det först under andra halvan av januari. Men det är snarare den dokumentation som inte verkar finnas som kommissionen ser som ett större problem.

Under pressträffen underströk kommissionen vikten av att logga allt från möten som hålls. Man påpekar även att detta också hände i Tsunamikommissionen 2005 och därför borde dokumentationen denna gången varit bättre.

Under pandemin har även statssekreterarna mötts i Gruppen för strategisk samordning (GSS), en funktion som skapades inom Regeringskansliet efter Tsunamikommissionen.

Bland annat skriver kommissionen att Socialdepartementet haft en egen dialog med Statsrådsberedningen ”utanför krishanteringsorganisationens struktur” och att detta verkar ha komplicerat saker och ting, då tjänstemän på andra departement inte kunnat prata direkt med kollegor på Socialdepartementet, utan frågor har ”hissats” till statssekreterarnivå.

Har detta bidragit till långsamheten, bedömer ni?

– Det handlar om att ansvarsprincipen har sin tillämpning även inom Regeringskansliet i sig. Så när en kris har bäring på ett utfall som ramlar in under ett departements ansvarsområde, då är det departementet som ska hantera de frågorna. Socialdepartementet har därmed hanterat ett antal frågor internt och så har saker hissats. Sen är frågan i hur hög grad det här har diskuterats med den här gruppen av statssekreterare som har träffats löpande under krisens gång, säger Torsten Persson, ledamot i Coronakommissionen, till Altinget. 

Har ni upplevt det som problematiskt? 

– Under normala tider så blir det kanske inte så problematiskt med just i en kris när man har frågor som sträcker sig över flera sakområden, då blir den här ansvarsprincipen lite mer en tvångströja. Det är från det perspektivet som resonemanget förs. 

Ni beskriver att Odd Guteland, presschef i Statsrådsberedningen, har deltagit i samtliga GSS-möten. Har ni någon uppfattning om vilken roll han har spelat i krishanteringen?

– Det vet vi ju inte riktigt eftersom vi inte har något underlag i form av vem som har sagt vad och vem som har förordat vilken linje. Det är just den typen av information som en sådan logg som vi efterlyser skulle kunna visa. 

Det har inte framkommit från annat håll?

– Nej, det är i princip bara dagordning och vad som har tagits upp på mötena som vi har kunnat ta del av i bästa fall. 

Har lägesföredragningarna för statsminister Stefan Löfven enligt er bedömning skett i en rimlig omfattning eller borde man till exempel ha uppdaterat statsministern oftare?

– Vi vet att han har blivit briefad vid ett antal tillfällen, men det är mycket möjligt att han har fört egna samtal som inte är dokumenterade i det material som vi har fått ta del av. Så det är väldigt svårt, men vi vet att han har blivit informerad vid ett antal tillfällen. 

Bedömer ni att de tillfällena var tillräckliga?

– Hade jag varit statsminister är det klart jag i början på mars 2020 hade velat bli briefad varje dag. 

Hur ofta blev han briefad?

– Det vet vi inte, men Elisabeth Backteman (då ordförande för GSS, reds. anm.) stod honom väldigt nära. De har säkert haft väldigt täta samtal med varandra men deras innehåll känner vi inte till.

Dokumenten ni inte fick ta del av från GSS, hur har det påverkat slutbetänkandet?

– I slutändan tror vi, trots förseningarna, att vi fått ett grepp om ungefär vad som föregick i Regeringskansliet. Det är mer uppseendeväckande att det inte finns nån dokumentation om vilka diskussioner som fördes, vem som föreslog vilka åtgärder och hur man resonerade när man kom fram till besluten. Det är lärdomen för framtiden, det hade varit bra att dokumentera framtida krishantering på ett mycket noggrannare sätt, inte bara för att underlätta kommissionen men också för Regeringskansliet.