Forskare: ”Villaområden välkomnar inte hyresrätter direkt”

Eva Andersson har ett annat perspektiv. I hennes forskning, bland annat inom bostadssegregation, social geografi och grannskapseffekter, utgår hon från perspektivet att segregationen är ett relationellt problem. Hon pekar på att man måste titta både på området som är klassat som utsatt och de områden som inte är det för att åstadkomma förändringar. 

– Vi behöver tänka på de stora välfärdssystemen vi har, att man tänker på den nivån. Det är strukturen i samhället som måste bära de här problemen. Det är inte ett område som ska bära problemet.

Det blir olyckligt

Satsningar på att få en jämlik skola och en jämlik vård är några av de strukturella åtgärder som skulle kunna minska segregationen, menar Eva Andersson. Att bostadsbolagen upplever att de blivit lämnade ensamma i de utsatta områdena, vilket Altinget tidigare rapporterat, är ett typiskt exempel på när strukturen inte fungerat.

– Så bör det ju inte se ut om man ska vara rent krass. Om man ska klara av att lyfta ett område och har målet att man vill förbättra ett område. 

– Det blir olyckligt om det bara ska vara bostadsbolag som finns kvar i utsatta områden och ska göra saker som de kanske inte är bäst lämpade för. Även om de säkert gör ett bra jobb är det inte rimligt i det långa loppet, säger Eva Andersson.

Samtidigt poängterar hon att det absolut kan krävas särskilda insatser i vissa områden i det korta perspektivet. 

– Utan satsningar på skolor i utsatta områden kanske det skulle bli förskräckligt. Så naturligtvis ska man inte ta bort det. Men när man funderar på vad grunden i problemet ligger är det inte att hitta enbart i de befintliga utsatta områdena.

Kommuner måste göra mer

Peter Esaiasson tror att det fysiska byggandet är ett sätt att minska segregationen. Här delar Eva Andersson bilden och hon menar att mer måste göras från kommunernas sida.

– Jag tror att kommunerna måste vara mer stränga med vad de tillåter för olika typer av nybyggnationer, säger hon. 

Hon tror också att fler kommunerna måste ta ett större ansvar för att se till att det blir blandad bebyggelse.

– Villaområden välkomnar inte hyresrätter direkt. Vissa kommuner har helt totalt undvikit hyresrätter och det är ju för att undvika viss typ av befolkning, säger hon. 

Att man strävar efter att få till blandat byggande och blandade upplåtelseformer tror hon kan spela roll för segregationen, även om det är en oerhört långsiktig insats. 

– De flesta kommuner bygger inte så mycket och det finns ju en enormt stor bostadsstock. Den står ju där den står och kommer stå i hundra år till säkert. Så det är ett trögt sätt, men desto viktigare att vara noggrann när man bygger nytt.

Snedtänk om ombildning

Från 1992 till 2021 minskade antalet lägenheter i Stockholms allmännytta med 36 procent, genom ombildningar eller andra typer av försäljningar och ombyggnationer, vilket Dagens Nyheter tidigare rapporterat. Detta är ytterligare en aspekt som kommuner göra med eftertanke för att motverka segregation. 

– Man behöver göra det på andra platser, absolut inte i Stockholms innerstad där det finns en attraktivitet i övrigt, då stänger man bara ut de människor som behöver hyra.

Många uppgivna unga män på samma plats är inte bra. Fattiga pensionärer i Åsele bränner inte mycket bilar, även om de är fattiga. 

Eva Andersson
Bostadsforskare, Stockholms Universitet

I sin forskning har Eva Andersson undersökt de upplopp som skedde bland annat i Husby 2013, där ungdomar satte 100-tals bilar i brand, upplopp som senare spred sig både till Malmö, Göteborg och Uppsala. Anderssons bild är att den typ av kriminalitet man såg 2013 har en närmare koppling till utsatta områden än gängkriminaliteten som man ser eskalerat i dag. Och hon tror att man skulle tjäna på att skilja på gängkriminaliteten och utmaningarna som finns i utsatta områden för att få en bättre förståelse.  

– Det är klart att det finns en grogrund hos personer som är missnöjda eller uppgivna. Uppgivenheten gror ju lättare hos personer som bor i fattiga områden och de facto är ju utsatta områden fattigare än andra områden. 

I forskningen konstateras att många unga män i ett område också spelar betydelse för kriminaliteten, utöver fattigdom.

– Många uppgivna unga män på samma plats är inte bra. Fattiga pensionärer i Åsele bränner inte mycket bilar, även om de är fattiga.