”Svensk-svenskarna kommer inte flytta till förorterna”

Forskaren Peter Esaiasson har i en intervjustudie intervjuat boende i olika utsatta områden i Göteborg. Han konstaterar att det krävs ett mer integrerat Sverige för att få grupper med svensk bakgrund att flytta till utsatta områden.  

– ”Svensk-svenskarna” har skytt förorterna under lång tid. De har inte flyttat in i de här områdena och ”svensk-svenskarna” kommer nog sannolikt inte att flytta till förorterna, säger han till Altinget. 

Det krävs att man börjar gifta sig med varandra över de etniska grupperna, att man blir vänner över de etniska grupperna. Att man umgås och har ett gemensamt språk.

Peter Esaiasson
Forskare vid Göteborgs universitet

Om man vill lyfta de utsatta områdena är det i stället skötsamma grupper med utländsk bakgrund som man får sätta sitt hopp till, menar Esaiasson. 

– Ska man ändra på hur det funkar i förorterna, i avseendet vålds- och konfliktlösningsmekanismer, då måste personer med utländsk bakgrund lösa det. Det är bara de som kan tänka sig att bo i förorterna.

Att grupper med svensk bakgrund inte kommer att flytta till utsatta områden i någon större utsträckning grundar sig, enligt Esaiasson, i att etnicitet är viktigt för människor. Alla, oavsett bakgrund, tenderar att vilja bo med människor som liknar dem själva och i Sverige har vi långt kvar i arbetet med att minska den segregationen, menar han. 

– Det krävs att man börjar gifta sig med varandra över de etniska grupperna, att man blir vänner över de etniska grupperna. Att man umgås och har ett gemensamt språk.

Och där är vi inte som du ser det?

– Inte alls. Vi är mycket längre komna när det gäller ekonomisk integration än när det gäller social integration.

Att utöka de skötsamma grupperna med utländsk bakgrund i de utsatta förorterna är viktigt, enligt Esaiassons perspektiv. Antingen genom att få fler att stanna kvar även när de får det bättre, eller genom att få fler att flytta dit. 

– Det är där byggandet kommer in i bilden. Man måste öppna upp för bostadskarriär i förorten, säger Esaiasson. 

Men han poängterar samtidigt att det inte räcker som den enda åtgärden. 

– De som säger att man ska bygga bort problemet, de är skyldiga att också tänka igenom hur det ska funka i praktiken. 

– Det jag har sett är att det kanske inte alls blir som man har tänkt sig. Det är inte säkert att rätt personer bor i de nybyggda bostadsrätterna, det kan ju vara kapital från brottslighet som gör att man köper, eller att man köper på spekulation.

Esaiasson ser också en risk att de grupper med svensk bakgrund och med annan socioekonomisk status som flyttar in i närliggande villaområden blir som satelliter i området som inte interagerar med det lokala. 

– Man bygger villorna i utkanten dit man kan köra bil, då spelar det ingen roll. Även om det på pappret bor fler personer som är mer skötsamma, så förändrar det inte området.

Positiv social kontroll

För att få till en förändring måste det ske ett utbyte mellan grupperna och att det byggs en positiv social kontroll som följs. 

– Och det måste vara rätt social kontroll, det kan inte vara hederskultur som utgör den sociala kontrollen.  

Där kan bostadsbolagen, som har en stark roll gentemot sina boende, spela en viktig roll. 

Det är inte polisen som ska fixa detta. Utan den positiva sociala kontrollen som ska göra det, hur man umgås med varandra och vad man gör när man hamnar i konflikt.

Peter Esaiasson
Forskare vid Göteborgs universitet

– Fastighetsägare generellt kan göra skillnad genom att de blir bättre på att samarbeta med de skötsamma hyresgästerna, som ju verkligen är de allra flesta. 

Här gäller det att bygga koalitioner över olika etniska grupper och bygga en social kontroll på olika sätt, menar Esaiasson. 

– Sophantering är en väldigt tydlig sak, alla garvar när man säger sophantering, men det är ett uttryck för social kontroll. Att man anstränger sig med sina sopor och säger till dem som inte anstränger sig.

Inte bara batong

En vanlig kritik Esaiasson möter är att hans perspektiv framför allt förespråkar hårdare tag. Att acceptera polisens våldsmonopol är avgörande, men det är absolut inte det enda som krävs poängterar Esaiasson. 

– Det är verkligen inte bara det, det handlar om relationen mellan människor som går betydligt djupare än så. Det är inte polisen som ska fixa detta. Utan den positiva sociala kontrollen som ska göra det, hur man umgås med varandra och vad man gör när man hamnar i konflikt.

Esaiasson tycker att det krävs en mindre ängslig debatt om etnicitet för att kunna arbeta med att minska segregationen. Han tycker delvis att debatten går åt rätt håll. Men att det fortfarande är långt kvar och att debatten alltför ofta hamnar i att klumpa ihop samhället i svenskar och icke svenskar. 

– Man framställer verkligen invandrare som annorlunda och ser dem som en enda grupp. Det blir inte bra, det blir inte ett samhälle som håller ihop när 30 procent har utländsk bakgrund och de övriga 70 procenten pratar om dem som en enda klump, när det egentligen är enorma skillnader.