Forskare vill se stöd för klimatanpassning

– Några vi har pratat med har drabbats två gånger och först då börjat överväga att göra någonting för att skydda sig bättre mot skador. Och en del kanske gör det först efter att de drabbats en tredje gång, säger Mattias Hjerpe. 

Generellt tror Mattias Hjerpe att riskmedvetenheten i samhället som stort är alltför lågt när det kommer till hur utsatta fastigheter är för väderhändelser och att man skulle behöva prata mer om vad fastighetsägare behöver göra för att skydda sig tillräckligt. 

– Ofta resonerar man på så sätt att ett extremt skyfall är så ovanligt att det kommer nog inte hända igen. Men det är ett ganska konstigt sätt att tolka det. Jag skulle snarare tolka det som något som kan hända min fastighet just för att det har skett och att jag därmed är riskutsatt. 

Jobba med morotssidan

Mattias Hjerpe menar att staten skulle behöva jobba mer med att öka incitamenten för fastighetsägare att vidta klimatanpassningsåtgärder. 

– Staten skulle kunna jobba mer med morotssidan, säger han.

– Man kan tänka sig en modell med ett bidrag för att göra vissa saker och få delar av de investeringar man gör betalt. Det kunna finnas ett antal miljoner om året som man sätter av till det, ungefär som att man får ersättning för kostnader när man installerar solceller. 

Samtidigt behöver man se till att fastighetsägare vidtar åtgärder när de faktiskt drabbats. Där skulle försäkringsbolagen kunna ta en mer aktiv roll och ställa fler frågor och flagga upp risker på ett tydligare sätt, menar Mattias Hjerpe. 

Där är det inget snack om att det finns risker och att man behöver bygga om för att se till att det blir mindre riskutsatt. Då är det givet att europeiska pengar ska kunna användas till sådant.

Mattias Hjerpe
Universitetslektor och docent vid Linköpings universitet

– En annan modell skulle kunna vara att kommunen tar på sig ett ansvar att uppmärksamma sina kommunmedborgare som man tror är riskutsatta. Man skulle kunna ha en motsvarande funktion som kommunala energi- och klimatrådgivare som har lite mer uppsökande verksamhet.

– Man hade också kunna tänka sig att banken eller mäklaren i samband med att man köper ett hus tar upp en sådan fråga om ett område är riskutsatt.

Inget snack på EU-nivå

Att regeringen för budgeten 2023 minskat på anslaget till naturolyckor tror Mattias Hjerpe framförallt har en indirekt påverkan på fastighetsägarna då det stödet är riktat till kommunerna. Men han är övertygad om att det stödet skulle behöva var större för att även kommunerna ska göra de anpassningar som behövs. 

– Drar man ner på sådana saker får det effekten att färre projekt kan få stöd, fastän att det är många som skulle behöva. Sen skickar det också signalen att det här är nog inget som prioriteras av statsmakterna. 

Parallellt riktas mer resurser och pengar från EU till klimatanpassningsåtgärder. Något som Mattias Hjerpe hade velat se ledde till att även Sverige växlar upp arbetet. 

– Där är det inget snack om att det finns risker och att man behöver bygga om för att se till att det blir mindre riskutsatt. Då är det givet att europeiska pengar ska kunna användas till sådant. Man skulle vilja se lite mer av det även här hemma i Sverige, säger Mattias Hjerpe.