Samla aktörerna för att möta framtidens väderutmaningar

De senaste veckornas extremväder med skyfall och översvämningar är bara början på den nya verklighet vi befinner oss i. Fram till år 2100 kommer antalet dagar med extrem nederbörd att dubbleras. Värst drabbas städer längs våra kuster och allra mest utsatta är Västsverige enligt rapporten Regn över Sverige som Fastighetsägarna tagit fram. Konsekvenserna är stora inte bara materiellt, utan innebär också en kris för enskilda personer och företag.

Det är helt uppenbart att den infrastruktur vi har i dag inte räcker till. Det förebyggande arbetet behöver intensifieras. Vi ser nu konsekvenserna av att detta varit undermåligt. De stora investeringar som krävs är inget en enskild aktör kan klara på egen hand. Det statsbidrag som kommunerna kan söka till förebyggande åtgärder uppgår till i sammanhanget låga 500 miljoner kronor per år.

År 2022 betalades blygsamma 236 miljoner kronor ut i bidrag. MSB uppger dock att kommunerna sökt stöd för högre belopp. Ansökningarna har varit bristfälliga och inte kunnat beviljas. Här har kommunerna en hemläxa i att dels använda de bidrag som finns, men de behöver också få tillgång till den kunskap som krävs för att kunna söka de bidrag som finns.

Samhället behöver rustas för ett klimat med mer regn och fler översvämningar men också för perioder med torka.

Investeringsbehovet är enormt. Fram till 2040 behöver till exempel 560 miljarder kronor investeras i VA-systemet. Den årliga investeringstakten ligger på en alltför låg nivå, med en underinvestering på 10 miljarder varje år.

Att VA-taxorna ska användas för att täcka förbrukning, drift och underhåll av VA-nätet är en självklarhet. Men att tro att det också ska gå att täcka de kostnaderna som klimatanpassning och reinvestering av VA-nätet kräver är inte rimligt. Det behövs en ordentlig diskussion om hur kostnaden för uppgraderingen av VA-systemen ska finansieras.

Kommunerna måste klara av sitt ansvar

Utöver de uppenbara utmaningarna med att finansiera nödvändiga investeringar finns andra utmaningar. Fastighetsägare har ett ansvar att vidta åtgärder på den egna fastigheten, men är så gott som alltid beroende av åtgärder på andra kringliggande fastigheter och att kommunen samtidigt genomför åtgärder på egen mark. Många kommuner är för små för att hantera klimatanpassningar på egen hand. Det saknas tydliga riktlinjer vilket gör att arbetet till stor del sker utifrån förhållanden i en enskild situation samtidigt som det saknas möjlighet för kommunerna att agera långsiktigt och övergripande.

Behöver rustas i vått och torrt

Samhället behöver rustas för ett klimat med mer regn och fler översvämningar men också för perioder med torka och intensiva snöfall som kan lamslå viktiga samhällsfunktioner. Regeringen behöver därför ta ett helhetsgrepp kring klimatanpassningsfrågorna. En bra start är att utöka MSB:s uppdrag. Kommunerna behöver mer stöd och vägledning. De riskkartläggningar som finns i dag räcker inte. Det statsbidrag som finns i dag behöver bli mer träffsäkert och användas i större utsträckning. Det har inte minst de senaste veckornas översvämningar tydligt visat.

Utöver akutåtgärder behöver vi ett långsiktigt perspektiv. Regeringen bör därför samla fastighetsbranschen, kommunerna och länsstyrelserna för att skapa förutsättningar för bättre samverkan, ökad tydlighet och inte minst för att få en helhetssyn på förutsättningar för klimatanpassning.