Debatt: Coronakrisen gör flyktinglägren till en total humanitär katastrof

DEBATT. Om folk avlider under fruktansvärda förhållanden i ett läger på EU:s territorium, för att vi inte kunde komma överens, skulle det vara en skamfläck på unionens samvete som är omöjlig att tvätta bort. Det skriver Abir Al-Sahlani (C) och Ida Alterå, Cuf.

Abir Al-Sahlani (C)
Europaparlamentariker 
Ida Alterå
Ordförande, Centerpartiets ungdomsförbund (Cuf)


Just nu befinner sig över 40 000 personer instängda i flyktingläger på de grekiska öarna. Inte bara det, sedan i torsdags befinner de sig i karantän i lägren. Dessa väntar på att få sin asylansökan prövad, vilket de har rätt till enligt lag.

Nu när smittan börjat finnas i lägren är det inte långt ifrån en total humanitär katastrof. I lägren finns knappast möjlighet till social distansering, hygien eller sjukvård. EU borde för länge sedan ha omfördelat dessa asylsökanden, men med anledning av coronakrisen måste det nu ske helt akut.

Eskalera till katastrof 

Situationen i asyllägren på de grekiska öarna har sedan länge varit under all kritik, något som vi själva lyft upprepade gånger. När covid-19 nu breder ut sig än mer i Europa skulle en spridning på dessa platser snabbt eskalera till en katastrof av sällan skådat slag.

I de mycket trångbodda lägren är tillgången till basala hygienfaktorer såsom rent vatten redan i dag en bristvara, och sjukvård finns knappt tillgänglig. Greklands befolkning är även i övrigt hårt drabbad av coronaepidemin och långvariga ekonomiska problem.

"Största allvar"

I de grekiska asyllägren sover hela familjer på ytor som är mindre än tre kvadratmeter. Nu har ett antal fall av coronaviruset precis bekräftats i lägren.

Att det har börjat rapporteras fall just här måste tas på största allvar – annars riskerar vi en situation där många människor insjuknar och dör under fruktansvärda förhållanden, enbart på grund av att EU inte tagit sitt ansvar.

EU:s misslyckande

EU har fått en del kritik för sin hantering av coronakrisen. Att man agerat en smula avvaktande är egentligen inget märkligt – hälsofrågor är en nationell fråga. Medlemsländerna själva har snabbt aviserat ekonomiska åtgärdsprogram som EU snarare bör fokusera på att komplettera än att göra om två gånger.

Vad gäller migrationsfrågan har dock EU ett mycket större ansvar vad gäller att se till att asylrätten efterlevs och att inget land tvingas ta emot ett oproportionerligt antal asylsökande medan andra länder smiter undan ansvar.

Detta har EU misslyckats med ända sedan flyktingkrisen 2015, då det blev tydligt att medlemsländerna vägrar komma överens om en långsiktig lösning där alla bidrar.

Omfördela asylsökande 

I dagarna har några europaparlamentariker skickat ett brev till bland annat migrationskommissionär Ylva Johansson, där vi kräver att EU-kommissionen ser till att Grekland tar sitt ansvar i den rådande situationen.

Landet har bland annat infört ett tillfälligt stopp för asylprövningar, något det knappast finns lagligt stöd för. Grekland ska dock inte behöva ta hela ansvaret för alla flyktingar som reser igenom Medelhavet bara på grund av sin geografiska position.

EU:s medlemsländer måste på riktigt visa solidaritet och omfördela dessa asylsökande mellan sig. Ylva Johansson har redan tagit initiativ till att snabbt omfördela 1 600 ensamkommande barn från Grekland. Vi välkomnar detta, även om processen nu försvårats med anledning av corona. Detsamma måste också skyndsamt gälla resten av asylsökanden, för att undvika en epidemisk situation helt utom kontroll.

"Vore en skamfläck"

EU har i flera år undvikit att på riktigt ta tag i sin migrationspolitik. Tiden är nu kommen att agera resolut och faktiskt ta ansvar.

Att folk som flytt krig och förtryck riskerar avlida under fruktansvärda förhållanden i ett läger på EU:s territorium, för att vi inte kunde komma överens utan bara såg till våra egna nationella intressen, vore en skamfläck på denna unions samvete som är omöjlig att tvätta bort.

Forrige artikel Debatt: Främmande makter vill lära sig mer om svensk krishantering Debatt: Främmande makter vill lära sig mer om svensk krishantering Næste artikel LRF: Löneutjämning kan ge färre permitterade hemma LRF: Löneutjämning kan ge färre permitterade hemma
  • Rapportera

    Douglas Gustavsson · Pragmatist

    Hur många tar ni själva emot?

    Jag tycker det är hög tid att moraliska politiska krigare som ni själva öppnar upp ert hem för dessa asylsökande. Ta emot 3-4 stycken så kan vi prata mer sen. Lev som ni lär. Annars kan ni glömma det.
    Mvh,
    Douglas Gustavsson

  • Rapportera

    Realist

    Hur kan ni äns tänka tanken?

    Ibland undrar man hur vissa kan vara så verklighetsfrånvarande. Det är kris nu.Vi kommer inte att ha tillräckliga vårdplatser till alla som blir sjuka. Vi kommer behöva prioritera som andra länder är nu tvungna att göra. Människor som har bott och betalat skatt i detta land hela sitt liv kommer att dö för de bortprioriteras. En ekonomisk kris kommer också med Corona. Flera blir arbetslösa. Så är det i hela Europa. Hur kan ni tänka då att Sverige och andra länder i Europa har ansvar för andras länder medborgare? Speciellt när man har inte äns resurser som räcker till sina egna medborgare?! Man får faktiskt ta hand om sina egna medborgare i första hand. Det går inte att ta hand om andra när en och sina egna lider själv. De kan återvända till sina egna länder för är deras länder som måste ta ansvar för sina medborgare. Det är inget misslyckande för EU. Det skulle däremot vara absurt och ett stort misslyckande för EU, att ta emot sjuka smittade icke EU medborgare när europeiska medborgare som ska belasta ytterligare sjukvården och ekonomi, när skattbetalande europeiska medborgare dör pga. brist på resurser. Resurserna är inte oändliga trots vissa verka tänka det. Vi måste prioritera nu. Vi måste prioritera oss själv.

Debatt: De dominerande nätplattformarna behöver begränsas

Debatt: De dominerande nätplattformarna behöver begränsas

DEBATT. Reglerna måste anpassas till en förändrad verklighet där långsiktiga effekter på konkurrens och innovation är viktigare än kortsiktiga priseffekter. Svenska företag måste kunna konkurrera, skriver Pontus Braunerhjelm, forskningsledare och professor.