Cementa får grönt ljus – men grunderna för beslutet ifrågasätts

Den gotländska cementtillverkaren får fortsatt brytningstillstånd till 31 december 2022. Det beslutade övergångsregeringen under torsdagen.

– Dagens beslut innebär att de allvarliga samhällskonsekvenserna kan undvikas, säger Per Bolund (MP) på en pressträff.

Miljö- och klimatministern pekar på regeringen ställt extra krav på bolaget för att de ska få fortsätta bryta kalk till cementtillverkning inom de ramar som de tidigare haft i det tillstånd som löpte ut den 31 oktober.

– Vi har förenat tillståndet med villkor. Bland annat ställs det krav på att täkterna ska tätas extra för att förhindra risker för läckage, säger Per Bolund.

Har de på fötterna?

I förarbetet inför beslutet har många remissinstanser varit kritiska till att regeringen har möjlighet att fatta den formen av beslut som nu gjorts.

Bland annat har Naturskyddsföreningen uttalat att de kommer att överklaga beslutet med hänvisning till att den beslutade lagen strider mot grundlagen, men också att ett tillstånd skulle strida mot miljökonsekvensbeskrivningsdirektivets undantagsregler.

Har regeringen utrett och kommit fram till att det finns ett akut behov av kalk? Det är ju en förutsättning för att kunna bevilja tillstånd.

– Med respekt för den korta tiden har vi försökt att bedöma konsekvenserna. De oberoende utredningar som vi tillsatt har alla kommit fram till att det på kort sikt är så att vi behöver fatta det här beslutet, säger näringsminister Ibrahim Baylan (S) till Altinget.

Cementa har gått ut med att de säkrat tillgången under de närmaste fem, sex åren. Är inte det tillräckligt för att ni inte ska behöva fatta detta beslut? 

– Jag är glad att de har hittat lösningar på vägen, men vi har varit i dialog med bolaget och förstått att ingen av de alternativen har varit tillräckliga på kort sikt för att kunna täcka upp behoven, och därmed för att undvika de stora samhällskonsekvenserna.

Ska inte försöka stoppa beslutet direkt

En aspekt som har lyfts i debatten inför regeringens beslut är att det i samband med överklagandet också kan begäras en inhibering från någon av de överklagande parterna, vilket skulle kunna få som konsekvens att bolaget inte skulle få nyttja tillståndet tills dess att domstolsprocessen avgjorts. Bland de som annonserat att de ska överklaga regeringens beslut återfinns Greenpeace, Urbergsgruppen och Naturskyddsföreningen.

Naturskyddsföreningen landat att de inte kommer att direkt begära en inhibering redan nu.

– Vi har bedömt att det inte finns skäl för inhibering direkt. Det viktigaste för oss är att pröva reglerna i bland annat grundlagen, säger Rebecca Nordenstam till Altinget, som dock öppnar för att organisationen kan omvärdera sitt beslut under vägens gång.

När kommer ni lämna in er överklagan?

– Vi har tre månader på oss, och vi kommer att göra det så fort vi kan, men det är inget man bara snyter sig ur näsan, säger Rebecca Nordenstam på Naturskyddsföreningen.

Greenpeace: ”Vill inte offra tio års segrar”

Inte heller Greenpeace har för avsikt att begära inhibition av beslutet, enligt kampanjledare Carl Schlyter.

– Det här är principiellt oerhört viktigt. Därför vore det olyckligt att pressa fram ett beslut. Det är viktigare att det blir rätt beslut, då det blir en prejudicerande dom, säger han till Altinget och fortsätter:

– Vi ser en väldigt stor risk för att fler företag kommer att utnyttja samma taktik som Cementa. Därför vill vi inte offra tio års segrar för att få igenom några månaders stopp av kalbrytningen.