C-ledamöter: Utvidga ungas rösträtt

Peter Helander (C) 
Riksdagsledamot
Magnus Ek (C)
Riksdagsledamot

Sverige har allmänna val vart fjärde år, och man får rösta när man har fyllt 18 år. I forskningen kring valdeltagande kan man se att andelen röstande är större bland de som är 18 år än bland de som är något äldre. Detta förhållande har observerats i flera svenska val.

En trolig förklaring är att en stor andel av 18-åringarna går i gymnasieskolan i samband med valet. Skolan arbetar med demokrati och valfrågor vilket ökar medvetenheten och intresset för att rösta. Det har också lyfts fram att 18-åringar ofta bor hemma hos sina föräldrar vilket har en positiv påverkan på röstbenägenheten.

Borde följa åldersklassen

Rätten att delta i allmänna val borde kunna jämföras med andra bestämmelser som följer med det år man är född. Alla som är födda ett visst år börjar skolan samtidigt, och man tävlar inom idrott i åldersklasser. Du kan tvingas göra värnplikt innan du fyllt 18 år om du är född sent på året. Att tvingas tjänstgöra i Försvarsmakten men inte få rösta är inte rimligt.

Att tvingas tjänstgöra i Försvarsmakten men inte få rösta är inte rimligt.

Peter Helander och Magnus Ek
Riksdagsledamöter (C)

Allmänbildning och mognadsgrad skiktar sig i högre grad efter årskullar än födelsedatum under året. Även rösträtten borde kunna följa åldersklassen.

Viktigt för valdeltagandet

Dagens system gör att en stor del av en årskull inte får rösta på valdagen med konsekvens att man får vänta i fyra år på att rösta för första gången. Då forskning visar att benägenheten att rösta sjunker åren efter 18-årsdagen är det viktigt för den demokratiska förankringen och valdeltagandet att alla i en årskull får delta i valet.

Finns starka argument

Är det kontroversiellt att man ska få rösta det år som man fyller i stället för som i dag, då man ska vara minst 18 år på valdagen? I samband med riksdagsvalet 1976 sänktes åldersgränsen för att få rösta från 19 år till 18 år. Det var inte bara åldern som ändrades utan dessutom ändrade man till att avse ålder på valdagen i stället för som tidigare ålder uppnådd året innan valåret. Det finns starka argument för att man borde få rösta det år man fyller 18.

Detta tycker Peter Helander som fick rösta för första gången den 23:e mars 1980 i folkomröstningen om kärnkraft, drygt 19 år gammal samt Magnus Ek som fick rösta för första gången i riksdagsvalet 2014, då på sitt tjugoförsta levnadsår.