Debatt

Så ger vi Sverige ny energi – med designforskning

Redan vid ritbordet bestäms 80 procent av en produkts energibehov. Om den cirkulära ekonomin ska kunna ta fart gäller det att Sverige tänker om – och använder den energi som finns ute i samhället. Det skriver Jonas Olsson, vd, Stiftelsen Svensk industridesign.

”Att trycka in mer och mer energi i systemet kommer inte att funka, om vi inte samtidigt ändrar våra beteenden kring energi”, skriver debattören.
”Att trycka in mer och mer energi i systemet kommer inte att funka, om vi inte samtidigt ändrar våra beteenden kring energi”, skriver debattören.Foto: DANIEL NILSSON/TT, Privat
Detta är en opinionsartikel som speglar skribentens åsikter.

Energisektorn står för 75 procent av globala utsläpp av växthusgaser. När EU:s ordförande Ursula von der Leyen höll linjetalet vid öppnandet av COP 28 och presenterade programmet att tredubbla produktionen av förnyelsebar energi till 2030 – gavs löftet att samtidigt dubbla energieffektiviseringen.

Att trycka in mer och mer energi i systemet kommer inte att funka, om vi inte samtidigt ändrar våra beteenden kring energi. Som en positiv synergi till arbetet med energieffektivisering kan vi räkna hem minskat klimatavtryck, mer cirkulära affärsmodeller, mer attraktiva samhällen såväl som ökad innovation, konkurrenskraft och kulturell förnyelse.

Tänk om Sverige

Svid, Stiftelsen Svensk Industridesign har i inspel till regeringens energiforskningsproposition föreslagit vad vi anser behövs för att effektivisera energisystemet. Hela energisektorn behöver ställas om. För att detta ska ske behöver vi förändra vårt beteende, alltså hur vi använder energi, när och på vilket sätt. Kan vi hitta vägar att förändra vårt beteende så det blir mer gynnsamt för klimatet? Det kan vi, om vi använder oss av en designers sätt att tänka.

80 procent av en produkts miljöpåverkan och energibehov bestäms vid ritbordet i den tidiga designfasen.  

Svid samarbetar med Energimyndigheten i forsknings- och innovationsprogrammet Design för energieffektiv vardag som bidrar till energisystemets omställning. Programmet utgår från individers och gruppers roll i energisystemet och kombinerar perspektiven energi, design och beteende för att ta fram nya affärsmodeller, kunskap, produkter och tjänster. Kunskapen som hittills genererats i programmet kan fungera som systemdemonstration.

Som när man planerar och bygger studentboenden kan projektet Design för energi- och resurseffektiva delade boendeformer inspirera till att tänka nytt och därigenom göra stora energibesparingar samtidigt som man kan sänka byggkostnader. Det är bara ett exempel av ett hundratal. Kunskapen som utvecklas inom programmet är ovärderlig materia som omsätts till metoder och innovationer för omställning och förnyelse i företag och i kommuner.

Så gör vi omställningen 

Detta behöver skalas upp. Vi föreslår regeringen att:

  1. Satsa på designforskning inom energiområdet som metod för att stärka Sveriges förmåga till en mer energieffektiv vardag. Energiforskning som tar hänsyn till design och beteendevetenskap kan möjliggöra att affärsmodeller och funktionalitet på produkter, teknik och tjänster verkligen överensstämmer med människors behov, vanor, beteenden och preferenser.
  2. Dedikera medel till Svid med uppdrag att överbrygga gap mellan designforskning och övriga samhället med fokus på energiområdets effektivisering.
  3. Dedikera medel till Svid för att ta fram en vitbok med ”Best Practice” från svensk energiforskning med fokus på design, beteende och energi.

Energibehovet bestäms redan vid ritbordet 

Omställning till en cirkulär ekonomi är helt avgörande för energieffektiviseringen. Vikten av cirkulär design bekräftas av också av regeringens rådgivande organ, Delegationen för cirkulär ekonomi, och har poängterats i flera rapporter. Inte minst är design för en cirkulär omställning grunden till en mer effektiv energianvändning. 80 procent av en produkts miljöpåverkan och energibehov bestäms vid ritbordet i den tidiga designfasen.

Altingets gratis nyhetsbrev

I Kolding i Danmark har man en ”kommundesigner” anställd. Syftet är att med designmetoder kunna arbeta på tvärs i förvaltningen för att öka nytänkande i organisationen. I Helsingfors är design ett sätt att bygga en fungerande och likvärdig stad. Man menar att design är ett verktyg för att förstå stadsbornas behov och lösa meningsfulla problem och här har staden en stadsdesigner med kansli etablerad sedan flera år. I mötet mellan vårdsektorn och design har Experio Lab byggt upp en samverkan mellan flera regioner runt om i landet.

Det behövs med all säkerhet en riktad satsning på design för energieffektivisering och det behövs nu! Som någon klok sa: ”Det är inte design som kommer att lösa vår tids utmaningar - men förutsättningarna ökar om vi använder oss av en designers sätt att tänka”.


E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00