Ekonomin går åt rätt håll under 2024 – men jobben behöver stöttas

Alldeles före jul kom finansminister Elisabeth Svantesson med sitt ekonomiska budskap inför det nya året. Hon spådde en BNP-ökning under 2024, liksom en stigande konsumtion och växande nettoexport.

Prisutvecklingen skulle dämpas kraftigt, ner mot inflationssiffror som inte ligger långt över Riksbankens mål på två procent. Det offentliga sparandet skulle dessutom stanna på överskott, trots lågkonjunkturen.

På alla dessa punkter skulle utvecklingen gå i gynnsam riktning, jämfört med 2023 som ju ekonomiskt har varit ett ovanligt svagt år. Ändå kan man inte säga att regeringen överdriver, utan tvärtom rör det sig om försiktigt hållna siffror som kan bli ännu bättre under loppet av 2024.

Arbetsmarknaden släpar efter

Det finns dock ett undantag som ska tas på stort allvar. Arbetsmarknaden, som släpar efter i konjunkturutvecklingen, går mot en sämre utveckling. Sysselsättningsgraden faller nästa år till en lägre nivå än vad som gällde under 2023. Arbetslösheten spås av regeringen samtidigt öka från 7,7 procent till 8,4 procent.

Svenska företag har samlat på sig mer arbetskraft än de för tillfället behöver, eftersom de i det längsta vill upprätthålla hela sin kompentens. Men i längden går det inte att låta personalen gå på halvfart.

Givetvis är detta bekymmersamt och kommer att prägla den politiska debatten. Men omslaget på arbetsmarknaden är inte förvånande, eftersom förändringarna där brukar komma sent i konjunkturutvecklingen. Denna gång har dock nedgången i antalet jobb kommit ännu senare än vanligt.

Under förra året sjönk Sveriges BNP med -0,5 procent, men ändå steg sysselsättningen. Svenska företag har samlat på sig mer arbetskraft än de för tillfället behöver, eftersom de i det längsta vill upprätthålla hela sin kompentens. Men i längden går det inte att låta personalen gå på halvfart.

Därför tvingas nu företagen att dra ner sin bemanning, men de gör det försiktigt och än så länge utan stora uppsägningar. Deras förhoppning är fortfarande att gå oskadda genom lågkonjunkturen och kunna komma ut på andra sidan med bibehållen konkurrenskraft.

Den möjligheten finns kvar, förutsatt att lågkonjunkturen inte blir alltför djup eller långvarig. Men mycket beror på om efterfrågan från de svenska exportmarknaderna i Europa, USA och andra delar av världen kan upprätthållas. Det spelar också en stor roll om den inhemska svenska marknaden kan hållas i gång, bland annat genom att arbetsmarknaden stöttas genom tillfälliga offentliga åtgärder.

Fara att vara för försiktig

Genom Sveriges stora offentliga överskott finns goda möjligheter att göra sådana insatser. Det finns buffertar som kan användas till sådant som utbildningsinsatser och §investeringar i exempelvis infrastruktur.

Faran just nu är nog främst att man blir alltför försiktig och inte vågar stöda ekonomin när det skulle behövas.

Givetvis krävs det en medveten styrning av hur pengarna ska användas, men genom god hushållning kan ekonomin komma ut starkare ur lågkonjunkturen. För svensk del blir det ett tillfälle att skapa sig en ny och högre produktivitet, vilket ger en starkare start när världsekonomin lyfter.

Finansministern borde därför inte vara så orolig, även om 2024 tycks bli ett halvdant år för Sveriges ekonomi. Det mesta verkar ändå gå åt rätt håll och någon massarbetslöshet tycks dess bättre inte vara i sikte.

Faran just nu är nog främst att man blir alltför försiktig och inte vågar stöda ekonomin när det skulle behövas. Att låta människor gå utan sysselsättning är inte gratis. Samma gäller om man väntar med investeringar när sådana faktiskt behövs.