Två miljarder i reformpengar når inte skolorna

Att få kommuner och friskolor att söka de olika bidragen som regeringen beslutar om möter svårigheter. Det kan också ta tid för Skolverket att få administrativa verktyg på plats. Sammantaget leder det till att 1,9 miljarder kronor i olika statsbidrag inte når huvudmännen eller andra tilltänkta mottagare i år, enligt regeringens beräkningar.

”Nedrevideringen förklaras till största del av att det finns ett flertal nya satsningar inom skolområdet där statsbidrag ännu inte söks fullt ut eller där det tar tid för Skolverket att bygga upp en ny verksamhet. Därutöver görs en nedrevidering av de medel som beräknats för traineeutbildning och utbildningskontrakt”, skriver regeringen i budgetpropositionen.

Den största enskilda posten kommer från anslaget ”Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet” där 3,5 miljarder kronor var tänkta att slussas vidare till skolorna men där regeringen räknar med att det bara blir 2,8 miljarder.

Inom detta anslag finns bland annat ”Samverkan för bästa skola”, bidrag för vidareutbildning för ett fjärde tekniskt år, insatser för nyanlända elever, läxhjälp, befattningsutbildning för rektorer, personalförstärkning inom elevhälsan och undervisning under skollov, så kallade lovskolor.

Osäker prognos

Den näst största posten rör de statliga pengarna till lärarlöner. Regeringen hade tidigare räknat med att lärarna skulle få del av 2,9 miljarder kronor. Men enligt regeringens prognos blir det istället 2,3 miljarder kronor.

Skolverket har löpande kontakt med utbildningsdepartementet för att förse departementet med prognosunderlag.

Skolverket vill inte kommentera siffrorna i detalj.

– Nej, det är för tidigt. Men när det gäller lärarlönelyftet tror vi att vissa kommuner kommer att avvakta. Men det är en prognos så det är osäkert. Det kan också bli fullt söktryck, säger Andreas Spång, chef på statsbidragsenheten på Skolverket.

På utbildningsdepartementet betonar man också att prognosen för statsbidrag till lärarlöner är osäkra.