Bättre läsförmåga: ”Politikerna har bidragit”

PEDAGOGIK. Sveriges fjärdeklassare gör en rejäl uppryckning i läsförmåga. Politikerna har sått och nu skördas resultaten av detta, menar Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson.

Foto: altinget
Mattias CroneborgAmanda Bergland
Fakta
Läslyftet drivs av Skolverket och riktar sig till förskollärare och lärare i alla ämnen. Det syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla kvalitén i undervisningen. Läslyftet bygger på kollegialt lärande, det vill säga att lärare lär av varandra med stöd av handledare. Metoden har visat sig fungera bra och har starkt stöd i forskningen.  

Källa: Skolverket

På tisdagen presenterades den fjärde undersökningen av läsförmåga, PIRLS, bland elever i årskurs fyra. Undersökningen är en internationell studie som görs vart fjärde år. Sedan 2001 har resultatet för de

Dokumentation

Om undersökningen: 

PIRLS (Progress in International Reading Literacy Study) är en internationell studie som undersöker läsförmågan hos elever i årskurs 4. Under våren 2016 genomfördes PIRLS i 50 länder. Sverige deltog för fjärde gången. 4 525 elever i årskurs 4 från 154 skolor deltog.

ePIRLS är ett läsprov som genomförs på dator i en simulerad internetmiljö. ePIRLS prövar även förmågan att navigera mellan olika webbsidor för att hitta rätt information, att snabbt utifrån kort information välja vilken länk som leder rätt och liknande. Under våren 2016 genomfördes ePIRLS för första gången i 14 länder. 3 879 elever i årskurs 4 från 144 skolor deltog.

 

Så tycker Skolsverige

Lärarnas riksförbund menar att resultatet är ett tecken på att lågstadielärare kunnat fokusera mer på läraruppdraget och att de gjort ett arbete med hög kvalitet.

– Jag är väldigt glad att de svenska resultaten förbättrats. Det betyder att den breda samhälleliga diskussionen om läsningens betydelse har lett till att lärare i högre utsträckning fått fokusera på läraruppdraget. Samtalen om betydelsen av läs- och skrivinlärning och betydelsen av tidiga insatser har gett ett annat fokus. Lärarna på lågstadiet har gjort ett jobb med god kvalitet. Det är också mycket uppmuntrande att resultaten gäller alla elever oavsett bakgrund, kommenterar Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund i ett pressmeddelande.

Lärarförbundet trycker på vikten av tillgång till böcker som en av förklaringarna till det förbättrade resultatet.

– Detta är en bekräftelse till alla lärare som vet hur viktig läsning är och det är också en vinst för eleverna. Det goda resultatet visar på vikten av att elever läser och har tillgång till böcker. En god läsförmåga är avgörande för resultaten i andra ämnen, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande för Lärarförbundet.

Johanna Jaara Åstrand kommenterar också att det dock kvarstår skillnad i hemresurser, som är PIRLS mått på socioekonomisk skillnad.

– Det här visar på att vi har ett likvärdighetsproblem i svensk skola som vi måste arbeta för att minska, säger hon.

Matz Nilsson, förbundsordförande i Sveriges Skolledarförbund, är särskilt positiv till att det skett en jämn förbättring över alla elevgrupper.

– De förbättrade resultaten i PIRLS är ett resultat av att skolan har hittat tillbaka till sitt kunskapsfokus och arbetssätt som stärker baskunskaperna. Särskilt roligt är att förbättringen skett jämt över alla elevgrupper. Det är ett styrkebesked för skolan, säger han i ett pressmeddelande.

Jan Björklund, partiledare Liberalerna på Twitter: "Nationella prov i årskurs 3. Tydligare läroplan med kunskapskrav på lågstadiet. Stor satsning på Läslyftet. Alliansens politik ger resultat." 

Erik Bengtzboe, skolpolitisk talesperson för Moderaterna  på Twitter. "Stort kliv fram i läskunnighet i PIRLS-mätningen. Svenska elever nu tillbaka på 2001 års nivå, klart över medel! Hårt arbete i Sveriges skolor, Läslyft och rätt resurser gör skillnad!"


Altinget logoUtbildning
Vill du läsa artikeln?
Som prenumerant på Altinget utbildning får du initierad nyhetsbevakning och en levande sakpolitisk debatt.
Läs mer om priser och prenumerationsvillkor här
0:000:00