Risk för brist på brandmän oroar

Sedan tidigare har kommunerna problem med att rekrytera deltidsbrandmän  – personer som har andra anställningar och som kan rycka ut i räddningstjänst när det behövs. Förra våren riktade riksdagen därför ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen, att undersöka hur fler deltidsbrandmän ska rekryteras samt att se över utbildningen av dem. MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, har också pekat på att det kommer att råda brist på deltidsbrandmän framöver.

En sådan översyn som riksdagen har efterlyst är nu på gång, enligt beskedet från inrikesminister Anders Ygeman (S).

– Regeringen kommer inom kort ge en särskild utredare i uppdrag att analysera situationen och föreslå åtgärder för att i olika avseenden förbättra kommunernas förutsättningar att bedriva en så effektiv och förebyggande verksamhet och räddningstjänst som möjligt, sade Anders Ygeman på fredagen.

Enligt Ygeman kommer frågor som gäller rekrytering av deltidsanställda brandmän att vara ”en väsentlig del av uppdraget”.

Krisläge

Bristen på deltidsbrandmän i kommunerna är ett allvarligt problem då det innebär att beredskapen inte alltid kan upprätthållas. Samtidigt har ett nytt avtal för brandmännen lett till missnöje och uppsägningar på flera håll i landet.

Sammantaget riskerar detta att spä på bristen på brandmän ute landet och det kan få stora konsekvenser, inte minst inför den stundande våren och sommaren då brandsrisken ökar. Daniel Bäckström, ledamot i försvarsutskottet (C), pekar på att det då inte går att garantera att räddningstjänster kommer på larm och att man då hamnar i ett krisläge.

– De uppgifter som jag har fått är att många slutar och det är ett stort tapp. Vi måste därför följa upp det och se hur det utvecklas det kommande halvåret, säger han till Altinget efter debatten med Ygeman.

Utredning klar nästa sommar

Beskedet att rekryteringen och utbildning av brandmän ska ses över är positivt, enligt Bäckström. Och enligt Anders Ygeman kommer oppositionen att få vara med och ge synpunkter på hur utredningsdirektiven utformas. Den kommande utredningen ska enligt regeringens preliminära tidsplan vara klar i juni 2018.

Men det akuta missnöjet med avtalet, villkor och löner, kan regeringen och riksdag dock inte göra något åt, eftersom det handlar om förhandlingar och lönebildningen som ska skötas av fack och arbetsgivare.

– Det är inte statens uppgift att sätta löner. Det är inte statens uppgift att rekrytera deltidsbrandmän. Det är ett kommunalt ansvar, poängterade Ygeman.

Han underströk att det statliga ansvaret ligger i att utbilda personal inom räddningstjänsten och att utbildningen är sådan att den underlättar rekryteringen.

Även Lotta Olsson (M) är positiv till att regering går vidare med en översyn om rekrytering och utbildning av deltidsbrandmän. Men det behövs akuta åtgärder och det går inte att komma ifrån att det också finns ett statligt ansvar för att förmågan att släcka bränder i landet fungerar.

Inte bara lärarlöner

– Någonstans finns det ett samhällsansvar och man kan inte bara säga att det är ett kommunalt ansvar om de inte har styrinstrumenten, säger hon till Altinget.

Även om förståelsen för den svenska modellen är stor och att det inte är den politiska sfären som ska sätta löner, så pekar Lotta Olsson på att staten i form av regeringen och riksdag redan ger sig in i den diskussionen.

– Lärarnas villkor diskuterar vi hela tiden. Men deltidsbrandmännen har vi inte pratat om. Samhället bygger på många olika yrkesgrupper, men ska vi bara diskutera vissa på riksnivå och andra ska bli styvmoderligt behandlade? säger hon.

Den kommande utredningen ska ta upp de mer långsiktiga problemen med att rekrytera deltidsbrandsmän. Ett hinder är att utbildningen sker på ett fåtal platser. Och den frågan vill Daniel Bäckström belysa för att utbildning ska kunna ske på fler platser i landet, så nära brandmännens hemort som möjligt, vilket är ett  sätt att förbättra rekryteringen av deltidsbrandmän. En annan fråga är hur räddningstjänsten ska organiseras när Sverige numera ska genomföra en totalförsvarsplanering.

– Och då behöver vi en bredare diskussion om hur det ska se ut långsiktigt – kanske 30 år framåt, säger han.