Nytt förslag: Försvaret tar över logistiken

– Utredningen är väldigt viktig då det handlar om att angripa problem i den nuvarande organisationen, säger försvarsminister Peter Hultqvist.

Förslaget från utredaren Ingemar Wahlberg, som tidigare var kanslichef på försvarsutskottet, innebär att Försvarsmakten ska ansvara för att driften och underhåll av materiel. Ansvaret för förråd, service och verkstäder förs därmed över till Försvarsmakten från Försvarets materielverk, FMV.

Det innebär att försvaret på nytt får ansvar för dessa uppgifter som för snart fyra år sedan flyttades till FMV med målet att spara pengar. Den flytten kostade då fler hundra miljoner kronor, men utredarens utgångspunkt är att den ordningen inte är ändamålsenligt och att man inte kan behålla den enbart på grund av att man har haft tidigare kostnader.

Tydligare ledning

Förslaget att flytta tillbaka ansvaret för logistiken till Försvarsmakten ska ge en tydligare koppling mellan underhållet av materielen och försvarets kapacitet att undvika att de finns två olika ledningssystem. Det blir en  chef och samma ledningssystem i fred, kris och krig, framhåller utredaren.

– Det går inte att flyga en timme, inte skjuta en enda torped, inte mobiliseras ett förband utan att logistiken fungerar, poängterade Wahlberg när han presenterade förslaget.

Utredningen har sitt ursprung i det senaste försvarsbeslutet och det övergripande målet är att en effektivare logistik ska leda till att den operativa förmågan i krigsförbanden ökar. Om det blir så beror på om riksdag och regering gillar förslaget och framförallt hur det sedan tas om hand i Försvarsmakten. Men förslagen lägger en grund för detta, enigt Ingemar Wahlberg.

– Genomförs detta så lägger vi de resurser i logistiken som är skapar förutsättningar för alla militära verksamheter i ÖB:s händer. Då är det hans ansvar att se till att det förverkligas – så det finns en hemläxa att göra. Vi kan skapa förutsättningar för att öka snabbheten i mobiliseringen och insatsberedskapen, men om det blir så ligger på myndigheten att avgöra, säger han till Altinget.

Wahlbergs utgångspunkt  är att den nya ordningen ska kunna börja gälla före 2020, alltså inom tidsramen för det gällande försvarsbeslutet. Men det är en fråga som regeringen och de partier som ingår i försvarsuppgörelsen får avgöra.

Vill ha bred uppslutning

Förslaget ska nu ut på remiss och försvarsminister Peter Hultqvist kommer även att ha överläggningar i frågan med de tre borgerliga partier som ingick i försvarsuppgörelsen.

– Vi får återkomma till alla detaljer när vi väl har gjort klart processen. Men syftet är att öka den militära förmågan från ett nationellt perspektiv, göra det enklare, ta bort en del byråkrati och får en rakhet i organisationen så att den blir anpassad efter dagens förhållande och inte gårdagens, säger försvarsminister Hultqvist till Altinget.

De partier som ingick i försvarsuppgörelsen fick under onsdagsmorgon information om utredningen och Mikael Oscarsson i Kristdemokraterna välkomnar den.

– Detta är mycket viktig. Det är helt nödvändigt att vi har en organisation som klarar av att förse förbanden med materiel och som är såpass robust att det klarar en kris och i värsta fall ett krig. Det har vi inte i dag i och det duger inte, säger han.