EU missar deadline för asylkompromiss

MIGRATION. EU:s ledare kommer inte att kunna enas om ett nytt asylsystem när de träffas på toppmöte i Bryssel på torsdagen. Ett fåtal länder vägrar alltjämt att ta emot flyktingar. Migrationsminister Morgan Johansson vill sätta hårt mot hårt och tvinga länderna att samarbeta.

Foto: © European Union , 2016 / Source: EC - Audiovisual Service / Photo: Sakis Mitrolidis
Andreas Liljeheden

– Det är ett stort problem att Europa inte har lyckats samla ihop sig här. Det måste finnas en kompromissvilja på den andra sidan också och den har inte funnits, säger Morgan Johansson till Altinget i Bryssel.

Tanken var att EU:s medlemsländer vid det här laget skulle ha enats om en kompromiss kring det framtida asylsystemet som Kommissionen föreslog i maj förra året. Det ska ersätta dagens regler som lägger stor press på länder med yttre gräns, vilka får ta emot och registrera merparten av alla flyktingar, med ett mer solidariskt system där flyktingar fördelas mer jämlikt över EU-länderna.

Morgan Johansson har tillsammans med de flesta andra europeiska migrationsministrar drivit på för att få fram en lösning men en handfull länder i det som kallas Visegradgruppen (Ungern, Polen, Slovakien och Tjeckien) har ihärdigt vägrat att kompromissa. De vill under inga omständigheter tvingas ta emot flyktingar.

Det märks också i de utkast till slutsatser som har tagits fram inför toppmötet och som Altinget har tagit del av. Där nämns inte ordet omfördelning alls under rubriken migration. Istället skriver man att man måste ”hitta rätt balans mellan ansvar och solidaritet”.

”Kan inte förlora mer tid”

Frågan om EU:s migrationspolitik och de framtida asylreglerna diskuterades också i EU-parlamentet på torsdagseftermiddagen. Parlamentets ordförande, Antonio Tajani, poängterade att hans institution snart ska fatta beslut i frågan och han hoppades kunna sätta press på EU-länderna att komma framåt.

– Det är inte så att EU inte agerar. Det är ett fåtal medlemsländer som inte håller vad de lovar. Vi kan inte förlora mer tid, vi måste agera så snabbt och beslutsamt som möjligt, sa Tajani.

Han hoppades också att Kommissionens beslut att starta överträdelseförfaranden mot de motsträviga länderna ska få dem att mjukna. Kommissionen startade nyligen en process mot länderna som har vägrat att samarbete i EU:s tillfälliga omfördelning av flyktingar från Grekland och Italien, en process som kan leda till dryga böter.

Morgan Johansson är osäker på om det kommer göra länderna mer samarbetsvilliga men han välkomnar likväl Kommissionens beslut.

– Det är bra att Kommissionen nu tydligt visar att man måste följa beslut som fattas och att man är beredd att sätta hårt mot hårt, säger migrationsministern.

Kör över Visegradländerna

Om inte de fyra länderna är redo att kompromissa i kommande förhandlingar under ledning av Estland som snart tar över EU:s roterande ordförandeskap tycker Morgan Johansson att majoriteten ska fatta beslut om det nya asylsystemet och därmed köra över Visegradländerna.

Så gjorde man när man beslutade om den tillfälliga omfördelningen under flyktingkrisen hösten 2015. Det resulterade dock bara i att länderna struntade i att följa beslutet och det var det som triggade Kommissionens överträdelseförfarande.

För att få länderna att verkligen följa eventuella framtida beslut som fattas med kvalificerad majoritet vill Johansson sätta ytterligare press och kunna hålla inne med EU-stöd.

– Vi är ett antal länder som år efter år finansierar den här organisationen (EU) och pumpar in, jag vet inte hur många, miljarder av svenska skattepengar som bland annat har gått till Ungern. Då tycker jag också att Ungern får ställa upp i vissa sammanhang, säger han.

Morgan Johansson skickar också in EU:s fria rörlighet inom Schengen i vågskålen. Östländerna tjänar på att kunna röra sig fritt och jobba i andra EU-länder och flera av dem har motsatt sig de tillfälliga gränskontrollerna som har införts, bland annat i Sverige, under flyktingkrisen. Utan uppgörelse i asylfrågan är den fria rörligheten hotad på lång sikt menar Johansson.

– Det är mycket svårt att återupprätta den fria rörligheten inom Schengen om vi inte får den här typen av solidaritetsmekanismer.

EU:s stats- och regeringschefer tar upp migration- och asylfrågan under toppmötets andra dag – på midsommarafton.

Dokumentation

EU:s asylsystem
Enligt dagens Dublinförordningen ska en asylsökande registreras och få sitt ärende prövat i det EU-land hen kommer först till.

Det har satt stor press på länder i Sydeuropa, framförallt Grekland och Italien.

EU-kommissionen föreslog våren 2016 nya regler där man vill få till en mer jämlik fördelning av flyktingar baserat på ländernas BNP och folkmängd.

Både medlemsländerna i ministerrådet och EU-parlamentet måste godkänna de nya reglerna. Parlamentet ser ut att enas om sin position till hösten. I rådet är det däremot svårt att nå enighet då fyra länder (Ungern, Polen, Slovakien och Tjeckien) vägrar att kompromissa och ta emot flyktingar enligt ett europeisk kvotsystem.



E-postPolitik på allvar

Få GRATIS nyheter och en daglig politisk överblick från Altinget

0:000:00