Caroline Szyber: Inrätta en författningsdomstol

MAKTDELNING. Nya lagar måste kunna stoppas om de strider mot grundlagarna, säger Caroline Szyber som anser att remissförfarandet, Lagrådet och KU är tandlösa. 

– FRA-debatten är ett exempel där det hade varit bra med en författningsdomstol, säger Caroline Szyber (KD) till Altinget. Hon och Kristdemokraterna har drivit frågan flera år att Sverige ska införa en författningsdomstol. Szyber har skrivit en motion om att regeringen bör tillsätta en utredning som ska visa hur en sådan domstol kan inrättas i det svenska politiska systemet.

 – Lagförslaget om FRA var inte tillräckligt prövat. Tittar man på de länder som har en författningsdomstol, exempelvis Tyskland, så blev det en annan debatt och en annan utgång. Det är ett typexempel där en författningsdomstol hade behövts.

Bara rådgivande 

Caroline Szyber anser att dagens lagprövning är otillräcklig.

– Både remissförfarandet och justitiedepartementets konstitutionella granskning är bara rådgivande, säger hon.

Lagrådet tycker hon har mer tyngd då det är domare från högsta domstolen.

– Till viss del fyller Lagrådet rollen. Men även deras utlåtande är rådgivande. Det händer att regeringar går emot Lagrådet. Det visar att det då skulle behövas en författningsdomstol.

KU är politiskt

Utöver dessa kontrollorgan finns konstitutionsutskottet, KU.

– KU är de facto en politisk sammansättning. Det är ingen lagprövning där heller.

Tidigare har många argumenterat, bland annat den senaste grundlagsutredningen, att Sveriges politiska system inte lämpar sig för en författningsdomstol. Det skulle vara en främmande fågel. Den kontrollmakt och den granskningsmakt som finns i Sverige är tillräcklig, ansåg grundlagsutredningen som alltså förkastade idén om en författningsdomstol. KD var oenig med utredningen på den punkten.

– Vi hade ett särskilt yttrande. Visst, det blir till viss del en ny ordning. Men det skulle inte vara främmande i vår rättsordning. Det skulle snarare stärka maktbalansen, säger Caroline Szyber.

Möjligheten att pröva lagar i Sverige har förändrats.

– Man gjorde fel när man tog bort uppenbarhetsrekvisitet vid grundlagsändringen 2010.  Man borde ha tittat mer på vad den ändringen faktiskt betydde.

Uppenbarhetsrekvisitet var en bestämmelse i regeringsformen som reglerade domstolarnas lagprövningsrätt.

Politisk bedömning

Szyber är också kritisk till prövningen av EU-förslag i fackutskotten.

– Jag tycker ofta att EU-kommissionen skickar ut subsidiaritetsförslag som är på tankebasis. Man provar sig fram. Det är viktigt att det inte bara blir en politisk bedömning utan en lagprövning.

Överlag anser Caroline Szyber att utvecklingen med EU och en mer global värld ökar behovet en författningsdomstol.

– Ju mer global världen blir, desto större fördelar med lagar som gäller för flera länder. Men det är viktigt att vi håller på våra grundlagar.

I detta sammanhang tar hon upp det internationella lagstiftningsarbete som sattes igång efter terrorattacken mot USA 11 september 2001.

– Flera lagändringar skulle ha fått problem om de hade prövats i en författningsdomstol.  

Det är inte bara Caroline Szyber som vill införa författningsdomstol. Flera andra ledamöter driver den linjen.

Forrige artikel Andersson: ”Jag tror på att försöka påverka internt” Andersson: ”Jag tror på att försöka påverka internt” Næste artikel Ledamöter: Ge kungafamiljen religionsfrihet Ledamöter: Ge kungafamiljen religionsfrihet